Blåtunga serotyp 3 (BTV3) – rekommendationer för mjölkbesättningar inför svidknottssäsongen 2025 i Sverige

Ny sjukdom, nya vaccin

BTV3 är en ny sjukdom i Europa, därmed saknas mycket information om sjukdomen. Dessa rekommendationer baseras på den information som finns tillgänglig just nu, i januari 2025, men kan komma att uppdateras om ny kunskap tillkommer.  

Under hösten 2024 diagnostiserades totalt 210 nötkreatursbesättningar och 169 fårbesättningar i Sverige med BTV3. I våra grannländer Danmark och Tyskland tillsammans, räknas drabbade besättningar i tusental. Det är troligt att de första fallen dyker upp tidigare under 2025 jämfört med 2024, vilket med stor risk leder till en ökad inhemsk smittspridning och utbredning i Sverige jämfört med 2024.

Även vaccinen är nya och har bara funnits på europeiska marknaden sedan maj 2024. Två vaccin har än så länge rekommenderats av europeiska läkemedelsverket (EMA) för godkännande och ett används tills vidare på beredskapslicens. Vaccinen skyddar inte fullt mot smittspridning och sjukdom, men lindrar symtomen och minskar dödligheten i besättningar.

Vektorburna sjukdomar har normalt högst smittspridning under sensommar/tidig höst när vektorpopulationen är som störst. Knottsäsongens start är alltså inte likställd med sjukdomssäsongens start utan det finns en viss fördröjning.  Smittämnet behöver uppförökas i vektor- och värdpopulation innan utbrott syns i större omfattning på populationsnivå. Liknande mönster har setts hittills vid BTV3. 

Symtom i mjölkbesättningar 

Under utbrott av BTV3 i norra Europa under 2024 har symtombilden hos drabbade mjölkkor och ungdjur dominerats av feber, hälta/stelhet, ökad salivering, dålig aptit, sänkt allmäntillstånd, sår/erosioner i munnen och minskad mjölkproduktion. Aborter har rapporterats, liksom för tidigt födda kalvar. Även till exempel svullnader i huvudet, ögoninflammation och påverkad andning tillhör symtombilden.

Dräktiga kor och kvigor som smittas med BTV3 är särskilt känsliga för sjukdomen och infektion under senare delen av dräktigheten kan orsaka sena aborter eller att kalven föds för tidigt. Kalvar kan även födas viremiska, men persistent infektion har inte påvisats utan infektionsförloppet verkar överensstämma med det på äldre djur. Infektion av blåtunga tidigt under dräktigheten kan leda till att kalvar föds med missbildningar.  

Morbiditet och mortalitet 

I de nötkreatursbesättningar som konstaterats smittade av BTV3 under hösten i Sverige har det rapporterats få drabbade individer och relativt milda symtom. I Nederländerna, Tyskland och Danmark har man i djurtäta områden med mycket smittade svidknott och omfattande smittspridning sett att i genomsnitt cirka 20% av korna i en drabbad besättning kan träffa på smittan, även när korna hålls på stall. Andelen djur med kliniska symtom undersöktes i fem ovaccinerade besättningar i Nederländerna 2023 och andelen varierade mellan 8-50%. I genomsnitt var kor med kliniska symtom i dessa besättningar påverkade av sjukdomen i 22 dagar, och 92% av drabbade kor rapporterades vid senare uppföljning som återställda. Seroprevalensen i de fem besättningarna var vid uppföljande blodprover i januari 2024 i genomsnitt 26% (varierade mellan 4-55%). Ingen ökad kalvdödlighet rapporterades i dessa besättningar under sjukdomsperioden, jämfört med 2022. 

Från utbrottet av BTV3 i Nederländerna 2023 rapporteras en överdödlighet på cirka 4 000 nötkreatur under de två månader som smittspridningen pågick som mest (sep-nov 2023), jämfört med samma period 2022. Bakgrundsmortaliteten tredubblades hos vuxna mjölkkor under denna period, från 1% till strax över 3% (4-veckors rullande mortalitet).

Påverkan på mjölkproduktion 

Under utbrottet av BTV3 i Nederländerna under hösten 2023 beräknas nedgången i mjölkproduktionen på nationell nivå ha uppgått till 1 kg per ko och dag under utbrottsperioden sep-nov 2023. Från Tyskland finns muntliga uppgifter om att mjölkbönder som drabbats hårt av sjukdomen rapporterar cirka 10% minskad mjölkproduktion, och att en tydlig nedgång i mjölkproduktionen kan kvarstå i cirka 8-10 veckor. Mjölkleveranser från drabbade gårdar i Tyskland rapporteras ha minskat i storleksordningen 3-8%.  Från Danmark rapporteras om stor variation i hur hårt infekterade besättningar har drabbats, men inga sammanställda data finns tillgängliga i dagsläget. Veterinärer beskriver att de värst drabbade mjölkbesättningarna kan ha 5% döda/avlivade djur och i dessa besättningar har det setts uppemot 20% mjölkproduktions-tapp, medan andra besättningar inte har märkt av sjukdomen. 

Vaccin mot blåtunga

Två vacciner finns för närvarande tillgängliga för vaccination av nötkreatur och de har använts under det pågående utbrottet av BTV3 i norra Europa. Vaccinering rapporteras mildra symtomen och minskar dödligheten, samt motverka vidare smittspridning. Det saknas dock i dagsläget uppgifter om hur stor den skyddande effekten är, samt om och hur mycket vaccinering kan motverka nedgång i mjölkproduktion.

Veterinärer i Nederländerna och Danmark rapporterar att tillgängliga vaccin endast har få och milda biverkningar, framför allt i form av övergående feber och nedsatt allmäntillstånd. Vaccination av djur som redan är infekterade/ sjuka skall dock undvikas då man sett kraftiga symtom av blåtunga vid vaccination i kombination med sjukdomsutbrott.

Vaccinationsrekommendationer

Behovet av vaccination kan variera mellan besättningar, där typ av djur och besättning samt besättningens placering i landet spelar stor roll. Även lokalisation av beten och svidknottsförekomst på dessa, stallarnas utformning samt djurtäthet, mark- och klimatförhållanden i området kan spela roll i riskbedömningen. Försiktighetsprincipen bör gälla där djuren är särskilt värdefulla och/eller har högt affektionsvärde, även om risken för stor påverkan på individuella nötkreatur generellt är låg.

Vilka områden bör prioriteras?

• Besättningar i sydvästra Sverige bör vaccinera tidigt, så att djuren är fullt skyddade före sommaren eller senast i juli (när knottförekomsten ökar) (rött område).
• Besättningar i områden nordöst om områden som drabbats 2024 (orange område) bör också överväga tidig vaccination, då smittan troligtvis når dit under sensommar-höst 2025. Beroende på hur snabb smittspridningen blir i nordöstra Tyskland och Polen kan även infekterade svidknott blåsa in söderifrån till kusten i Blekinge och Kalmar län.
• Besättningar från Mälardalen och längre norrut i Sverige (gult område) bör följa utbredningen och överväga vaccination i god tid innan kliniska fall med blåtunga närmar sig geografiskt.

Hur långt upp i Sverige, och hur kraftigt smittan påverkar svenska besättningar under 2025 beror till stor del på immunitetssituationen i våra grannländer och hur tidigt och var smittade svidknott börjar infektera djur i Sverige under knottsäsongen. Noteras kan att svidknott finns i hela Sverige, och att schmallenbergvirus, som också sprids med Culicoides-arter, infekterade större delen av Sverige hösten 2012.

Observera att smittspridningens utveckling i Sverige 2025 är svårberäknad, då den kan motverkas av en hög andel vaccinerade djur i våra grannländer, samtidigt som den kan göra hopp till nya regioner med till exempel infekterade djur/djurtransporter, eller särskilt gynnsamma vindar. Vår bedömning är trots allt att besättningar i gul zon kan avvakta vidare information och sjukdomsrapportering, medan besättningar i orange zon kan vaccinera något senare under säsongen än besättningar i röd zon.

Vilka besättningar löper störst risk att drabbas?

• Besättningar i knottrika områden i södra Sverige
• Besättningar med djur som betar, framför allt när svidknotten är aktiva (skymning, natt och gryning).

Djurgrupper att särskilt beakta, utifrån riskbedömning om allvarliga konsekvenser 

• Kor och kvigor som är dräktiga på bete under sensommaren 2025
• Avelstjurar, sällsynta raser och alla djur med högt avels- och/eller affektionsvärde
• Mjölkkor
• Livdjur som flyttas från smittade områden till områden som ännu är smittfria bör grundvaccineras (två doser med tre veckors mellanrum) i god tid innan de flyttas.

Baserat på tillgängliga data från Holland och Danmark har majoriteten av mjölkbesättningarna, även i dessa länder med omfattande smittspridning, inte rapporterat några kliniska symtom. Dödligheten i besättningar med kliniska symtom har varit låg, varför unga djur inte ses som en prioriterad grupp att vaccinera i första hand. I det röda området är dock chansen stor att vaccination av alla nötkreatur, inklusive unga djur, bidrar till ett lägre smittryck och på så sätt mildare symtombild och långsammare smittspridning inom området och till angränsade regioner.

När bör man vaccinera?

• Till nötkreatur ska två injektioner ges med tre veckors mellanrum. Optimalt skydd fås om andra dosen ges senast tre veckor innan djuren utsätts för smittade svidknott.
• Av praktiska skäl kan det förstås vara mer optimalt att grundvaccinera till exempel dräktiga kvigor före betessläpp, än att avvakta och göra det mitt i sommaren.

Hur fort smittan ökar och sprider sig i Sverige beror på väder och mängden svidknott, hur många svidknott som blir infekterade och hur många icke-immuna djur som finns tillgängliga för att sprida infektionen vidare. Immuna nötkreatur förhindrar enligt uppgift vidare smittspridning, vilket alltså gäller oavsett om djuren blivit immuniserade genom vaccination eller naturlig infektion.

Hur bör man vaccinera?

• Enligt bipacksedel (SPC) för det vaccin som används. Notera att doseringsanvisningarna kan skilja mellan olika vaccin från olika tillverkare. Det kan även förekomma skillnader i effekt, rekommenderat vaccinationsintervall och förpackningsstorlekar.
• Djurhållare får själva vaccinera under veterinärs ansvar enligt gällande regelverk om vaccination. Veterinär förskrivning krävs för beställning av vaccin.
• Djurägaren ansvarar för att rapportera vaccination mot BTV3, inklusive individnummer på alla djur som har vaccinerats, enligt instruktion på Jordbruksverkets hemsida. Detta ska göras inom 7 dagar.
• Flera BTV3-vaccin beräknas godkännas inom EU under våren 2025. Det vaccin som har använts under hösten i Sverige (Bultavo 3) kan fortsatt beställas på SVA eller apotek (med licens).
• Tillgängligt vaccin kostar i januari 2025 cirka 40 kr per dos och kommer i förpacknings-storlek om 50 doser. Förpackningsstorlekar och dospriser kan komma att ändras.
• Vaccin ska kylförvaras liksom öppnad vaccinflaska. Öppnad flaska har kort hållbarhet (timmar).

Övrigt att beakta

• Djur som vaccineras ska vara friska. Djur med feber eller andra kliniska symtom ska inte vaccineras, vid tveksamhet bör kroppstemperaturen mätas innan vaccinering.
• Vaccination bör övervägas även i besättningar som har haft BTV3 under 2024. Djur som har haft blåtunga utvecklar sannolikt livslång immunitet. Erfarenhet från Europa tyder dock på att andelen serokonverterade djur i besättningarna ofta är låg. Majoriteten av djuren i redan drabbade besättningar får därför antas vara känsliga för sjukdomen.
• Sannolikt går det bra att vaccinera mot BTV3 samtidigt som andra vaccin, men det finns inga studier på detta. För att minska risken för biverkningar och lokala vävnadsreaktioner bör olika vaccin injiceras på varsin sida av halsen.
• Viss risk för blodsmitta finns, så kanyl bör bytas mellan varje djur.

Anmälningsplikt, provtagning, registrering

Vad som gäller angående anmälningsplikt, ersättning för provtagning och registrering av vaccinerade djur hittas på Jordbruksverkets hemsida:
Information till veterinärer

Frågor om kliniska symtom, sjukdomens utbredning med mera

Hänvisas till SVA:s frågor och svar som uppdateras löpande:
Blåtunga – SVA

Gård & Djurhälsans vaccinationsrekommendationer:

Blåtunga serotyp 3 (BTV3) – rekommendationer för dikobesättningar inför svidknottssäsongen 2025 i Sverige