Strategi för mullrika jordar
Mulljordarna står för cirka 25 procent av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser. Mullen bryts ner vid kontakt med syre och då frigörs koldioxid och lustgas.
En del av våra mulljordar är högproducerande och värdefull jordbruksmark, men många har tappat potential. En del har till och med övergivits och brukas inte längre.
Det verkar inte som att avgången av växthusgaser minskar särskilt mycket av att marken bara tas ur bruk, det kan snarare öka avgången. Det bästa är istället att återväta den och göra den till våtmark igen. Men strategin bör vara lite olika beroende på vilken typ av mulljord det är.
Vid jordbearbetning syresätts jorden och mer växthusgaser frigörs. Därför bör man jordbearbeta dessa jordar så sällan som möjligt.
Så här lyckas du
- Mulljordar med tjockt mullskikt bör återgå till att vara våtmark. Kontakta länsstyrelsen för råd om du har sådan jordar. Stöd finns ibland att söka.
www.lansstyrelsen.se - I vissa lägen kan det passa att göra om dem till bevattningsdammar.
- Bördiga jordar med ett tunt lager mull bör fortsätta brukas intensivt som jordbruksmark med spannmål och radodlade grödor.
- Magra mulljordar med tunna mullskikt kan antingen bli våtmark eller också kan de planteras med skog.
- Något som utreds inför framtiden är att höja grundvattennivån och odla grödor som tål att växa under vattenmättade förhållanden, till exempel rörflen och vitmossa.
- I avvaktan på andra åtgärder är det bästa man kan göra att odla en produktiv vall som bryts sällan. Betesmark är också bättre än att bara överge markerna.
Vanliga misstag
- Odling av ettåriga grödor på jordar med låg skördepotential.
- Att överge mulljordar och inte odla dem alls.
- Plantera skog på djupa mulljordar
Kontakta en växtodlingsrådgivare eller hållbarhetsrådgivare.
