Optimerad proteinutfodring
Det kväve som finns i foderprotein och som inte tas upp och används för tillväxt eller mjölkproduktion hos djuren hamnar till slut i urinen, främst i form av urea.
Överskottet kan också komma ut via träcken efter att ha passerat magar och tarmar.
Kornas förmåga att omvandla protein till animaliska produkter kan anges som kväveeffektivitet. Kväveeffektiviteten påverkas bland annat av avkastningsnivån, kvaliteten och mängden protein i foderstaten. Ett visst kväveöverskott uppstår alltid naturligt, som i sin tur leder till ammoniakutsläpp. Ibland kan det även leda till miljöproblem som övergödning och försurning.
Så här lyckas du
- Ta grovfoderanalyser för att veta proteinhalten i ensilaget och kunna komplettera med rätt kraftfoder.
- Odla olika grovfoderkvaliteter.
- Gruppera ungdjur/sinkor efter foderbehov.
- Utfodra mjölkkorna på individuell nivå, eller på gruppnivå med styrning av foderstat som har koppling till gruppens produktionskapacitet.
- Håll koll på mjölkens ureahalt, tillväxt och produktion.
- Använd standardrutiner för foder.
Standardrutiner
Vanliga misstag
- Ingen grovfoderanalys.
- Samma foderstat till alla mjölkkor, alla sinkor och alla ungdjur.
- Samma kraftfoder trots olika värden på grovfoder.
- För höga råproteinhalter i foderstaterna.
