Glädjen över att ses på Växadagarna var stor, vilket märktes på ljudnivån när de nära 400 deltagarna var samlade för fika, lunch och middag. Föreläsningar om hållbarhet för djur, människor, miljö och ekonomi genomsyrade första dagens program som avslutades med en paneldiskussion kring omställning och beredskap för att hantera det oväntade. 

Nio valbara fördjupningsspår under onsdagen följdes av inspirationsföreläsning om hållbart ledarskap för att ge uppslag kring hur genomföra de idéer besökarna fått under Växadagarna. Ett par riktiga höjdpunkter tisdag eftermiddag och kväll var prisutdelningarna för Årets Mjölkbonde och VikingGenetics pris Herd of the Year.

Starkt om Norrlands goda möjligheter för djurhållning

Att Sverige och framför allt Norrland är viktiga områden för djurhållning nu, och framför allt på 50 års sikt, stod klart efter professor Sigrid Agenäs föredrag om möjligheter för lantbruksproduktion i norra Sverige. Sigrid är centrumledare för SustAinimal, en centrumbildning där såväl djurens bidrag som belastning studeras. Hon visade Sveriges nuvarande produktivitetszoner för att förklara att Sverige och framför allt norra Sverige är lämpat för vallproduktion och därmed för nötkreatur.

Hon underströk att alla lantbruk behöver ta ställning till vad gårdens mark är bäst lämpad för, att minskning av svinn i alla led och att undvika fossila råvaror är viktigt för ett hållbart lantbruk. Hon påpekade också betydelsen av att tänka hållbart även ur ett ekonomiskt perspektiv och att ta ut vinst som företagare för att gården ska vara intressant att driva vidare för kommande generationer.

Små värdefulla steg för klimatsmarta och hållbara djur

Av Malin Hidgård, Växa, fick besökarna råd om vad som är viktigt att satsa på för ökad hållbarhet inom djurhållningen. Hög fodereffektivitet, låga celltal och inkalvningsålder om 24 till 27 månader är områden som leder till ökad hållbarhet för både djur och ekonomi.

Paulina Lingers underströk betydelsen av att arbeta med små steg för att komma igång med förbättringsarbetet. Hon visade rådgivningsverktyget CowCareCompanion® som är ett lättanvänt verktyg för att jobba med hållbarhet bland nötkreatur.

Vallen som proteingröda och hur odla lucern i norra Sverige berättade Örjan Sjöström från Lantmännen och David Parsons från SLU mer om. 

Paneldebatten gav goda råd i en komplex fråga

Paneldebatten lyfte fler exempel på fler hållbara insatser och panelen var överens om att målsättningar, nyckeltal och uppföljning är centralt för gårdar som gör positiva förflyttningar inom hållbarhet inklusive ökad lönsamhet på gård. Positiva effekter från mjölk- och köttproduktionen som vallens kolinlagring och biodiversitet togs upp. Sigrid underströk att det successivt tas fram allt fler modeller för att beräkna lantbrukets djurs bidrag och påverkan för att alla led och på sikt även konsumenter ska kunna värdera effekter av sina val av livsmedel.

Panelen var överens om att hållbarhet är en komplex frågeställning, att svenskt lantbruk har framtiden för sig. Men panelen menade också att mer samarbete mellan lantbruksföretagare, förädlande företag samt med forskning och akademien behövs för att vi snabbare ska lyckas identifiera och dra nytta av ny kunskap och nya beräkningsmodeller. Mötesplatser för kunskapsutbyte är då mycket värdefulla.

Högtidligt kring utmärkelser

Att året som Årets Mjölkbonde® innehåller mycket tårta, firande och intervjuer blev tydligt efter att familjen Larm berättat om hur deras år som Årets Mjölkföretagare® och Årets Mjölkbonde varit. Gun och Sven Karlsson, Salltorp Lantbruk, som är Årets Mjölkbonde 2024 visade upp sin gård i en alldeles färsk film. Herd of the Year delades ut till Ängesbäckens Lantbruk på middagen av VikingGenetics, vilket gjorde tisdagens middag extra festlig. 

Fördjupande seminarier 

Andra dagen startade med nio valbara och uppskattade fördjupningsspår under rubrikerna Mjölkföretagare, Nötköttsföretagare samt Utveckling och teknik. Under mjölkspåret berättade Erik Jörmgård från Ingesarvens Lantbruk tillsammans med Växas företagsrådgivare Susanne Bååth-Jacobsson vad de gjort för att öka lönsamheten på sin gård. Som Erik uttryckte det, från den gården med bäst förbättringspotentialen bland de svenska EDF-gårdarna till den gård med bäst lönsamhet. Ett ökat koantal med ökad avkastning sänkte de fasta kostnaderna per ko, och möjliggjorde även för ytterligare investeringar som förbättrat lönsamheten.

Ängesbäckens Lantbruk berättade på scen hur de lagt upp sitt avelsarbete, tillsammans med Thure Bjerketorp från Växa. Ängesbäckens har länge genomtestat alla kvigor vilket är ett bra verktyg för att kunna sortera på de viktigaste egenskaperna. När de inte längre kunde sälja sina tjurkalvar la de om taktiken och seminerar nu med 40% x-vik köttrasdoser. Köttraskvigorna föds nu upp på gården till slakt, och mjölkraskvigorna sparas för rekrytering när man nu arbetar för att utöka besättningen.

Professor Catarina Svensson från SLU svarade på hur mycket mjölk kalvarna egentligen ha. Forskning visar att en giva på 6 liter per dag ger kalvar som går hungriga, och som har lägre mjölkproduktion som kor. Samtidigt sätter en högre mjölkgiva krav på en gradvis avvänjning under minst två veckor och kan innebära mer arbete för djurskötaren. Det bästa tipset för friska kalvar är därför att hålla ett lågt smittryck, och genomföra sådana förändringar som du mäktar med över tid. 

Köttspåret inleddes med att Jannica Krafft, produktionsrådgivare på Växa samtalade med Robert Lundström på Sågforsens Limousin kring hur man kan följa upp sin nötköttsproduktion. De pekade på vikten i att anpassa verksamheten utifrån gårdens förutsättningar och några av medskicken var att sätta upp en strategi och ha tydliga mål med produktionen.

Därefter berättade Magnus Nilsson, VD på Nyhléns Hugossons, om hur marknaden för nötkött ser ut utifrån slakteriets perspektiv. Växas avelsrådgivare Johanna Bengtsson gav också sina tips kring hur man kan öka lönsamheten genom att ha rätt djur på rätt plats. I ett konkret räkneexempel, där indexet NBDI användes, visade hon på hur man som producent kan tjäna flera tusen kronor mer per slaktdjur.

Anna Hessle, forskare vid SLU, berättade slutligen om ett försök som gjorts där man tittat på fördelningen av nötkreaturens klimatpåverkan på kött och kollektiva nyttigheter så som biologisk mångfald, öppna landskap och självförsörjning. Genom att väga samman allt som nötkreaturen bidrar med, och inte bara titta på köttet, så minskar också klimatavtrycket per kilo slaktvikt.

Inspirationsföreläsningen om hållbart ledarskap

Hulda Wirsén pratade om att vara en ny generation med fokus på ett hållbart företagande, en nybyggare i Norrbotten. Tillsammans med Johan Liljebäck driver Hulda mjölkproduktion på Stora Mu, och berättade om hur deras lyckade management och drivkraft möjliggjort för investeringar som ökat lönsamheten. Ishockeyspelaren och entreprenören Jonas Bergqvist intog scenen med råd för ett hållbart ledarskap. Han menade på recepetet för framgång för alla team är att fokusera på det positiva, bygga en stark laganda och att vara målmedveten. Att sannolikheten att ett företag lyckas är mycket större om alla i teamet känner sig delaktiga och har kul. 

Förhoppningsvis gav dessa föreläsningar avslutande uppslag kring hur genomföra de idéer besökarna fått från Växadagarnas nära trettio programpunkter.