Kalvarna är i fokus på Djupvikens gård

— Kalvarna är det viktigaste på gården, det är de som är framtiden. Utan dem blir det ingen bra produktion, säger Gabriella Friberg Westin som är förman på Djupvikens gård.

Ägare Jonas Halonen hade tidigare mjölkkor, men valde att sluta med det 2012 för att i stället för att satsa på dikor. Men 2021 startade han återigen upp med mjölkkor, och Gabriella som tidigare arbetat med Jonas kom tillbaka till gården utanför Torsåker året efter. I dagsläget finns det 185 mjölkkor, 85 dikor samt mjölk- och köttrastjurar i verksamheten, totalt ca 700 djur. Många djur köptes in från olika gårdar när mjölkproduktionen startade i gång, något som också hade med sig sina utmaningar. Besättningen har drabbats av flera sjukdomsutbrott, ringorm, RS-virus, corona, kryptosporidier och e-coli.

— Första sommaren hade vi problem med diarréer hos kalvarna. Det gick på en dag ibland att de blev tvärdåliga. Tyvärr dog flera av kalvarna. Det var verkligen skitjobbigt för oss i personalen, säger Gabriella.

Nya rutiner gav effekt

Besättningen var med i ViLA och tillsammans med Växas veterinär Malin Kånåhols satte de i gång arbetet för att få bukt med problemen. De gjorde avföringsprov, började vaccinera korna mot rota- och coronavirus samt skärpte till sina hygienrutiner. Kalvarna behandlades med antibiotika under en sexmånadersperiod, vilket också var påfrestande för personalen. 

— Men när vi började se effekt av våra nya rutiner och behandlingen var det värt så mycket. Att vara med i ViLA har många fördelar. Vi har regelbunden kontakt med Malin för att förbättra arbetet. När vi kan behandla själva kan vi vara snabbare på pucken och behöver inte vänta flera timmar på en veterinär. Men det ställer också högre krav på att man har koll på djuren och avvikelser. Man måste ha koll för att kunna behandla bra, säger Gabriella.

Det viktigaste i kalvskötseln är personalen

På gården finns det vanligen 50 kalvar, men efter en lugnare period med kalvningar kring jul och nyår finns det just nu 32 kalvar som ska ha mjölk. Personalen har olika ansvarsområden, och det är Josefin Halonen som har ansvaret för kalvskötseln. Hon sköter allt som rör kalvarna, ger mjölk, strör, mockar, mäter kalvar, planerar avvänjning och allting som hör till. Att ha rätt person på rätt plats är avgörande säger Gabriella. 

— Josefin är grym på att se om kalvarna inte mår som de ska. Det är viktigt att man har rätt person att ta hand om kalvarna. Någon som gillar det och som har tålamod. Har man inte personal som är dedikerad och bryr sig så funkar det inte, oavsett hur bra rutiner man har.

Josefin Halonen är ansvarig för kalvarna och deras skötsel. 

Under vintern bor kalvarna de första dagarna i livet i ladugården innan de flyttar ut i kalvhyddor där de får mjölk två gånger om dagen med mjölktaxi. Gården har valt att ge en 50/50 blandning av sötmjölk och mjölkpulver. För att ge kalvarna en så bra start som möjligt ser man till att de snabbt efter födseln får i sig ordentligt med råmjölk, och tre kommande dagarna får de övergångsmjölk. Efter det blandas den vanliga givan in.

Ökad giva ger positiva resultat

Nyligen ökades mjölkgivan från åtta till tio liter, något som fungerat bra. Med 50 kalvar att utfodra kan det bli svårt att få till med taxin, då är planen att prioritera 10 liter till kvigkalvarna. Egentligen skulle personalen vilja öka givan ännu mer, men 10 liter, uppdelat på två tillfällen, är realistiskt att hinna med under arbetstiden kl.07:00-16:00. Att kalvarna får ordentligt med mjölk är viktigt, och det är stor skillnad sedan Gabriella började på gården och de ändrade givan från 6 till 8 liter.

— De är mer robusta och väger också mer när de avvänjs vid två månaders ålder. Innan var det många som inte nådde målvikten på 90 kg, numera väger de flesta kring 100 kilo när vi vänjer av dem.

Det var efter diskussioner med produktionsrådgivare Ann-Catrin ”Kicki” Markusson som de bestämde sig för att öka mjölkgivan. Ordentligt mätta kalvar växer bättre och en högre tillväxt leder också till bättre kalvhälsa. Och desto bättre start i livet som kalven får desto bättre kommer hon bli som mjölkko, ge mer mjölk och hålla sig friskare.

— Vi ser sedan tidigare vinsten av att ge mer mjölk, och vi tycker oss redan nu se positiva effekter av att öka givan till 10 liter. Dom får bättre tillväxt och mår bättre, säger Gabriella. 

För att se filmen behöver du tillåta marknadsföringscookies.
Cookie-inställningar

Teamwork makes the dream work

Gården arbetar tätt tillsammans med veterinär Malin Kånåhols, produktionsrådgivare Kicki Markusson och avelsrådgivare Maria Eriksson. Att ha ett team inom samma företag, och som även dem har tät kontakt, ger bara fördelar enligt Gabriella.

— De får en gemensam bild av gården, och de kommunicerar mycket med varandra. Eftersom de alla känner oss och gården ger de bara förslag som faktiskt fungerar i praktiken på gården. De ser alltid till att vi får svar på våra frågor, och jag märker verkligen att de är engagerade och bryr sig om att det går bra för oss.

Kicki Markusson besöker gården varannan månad, men de har även tät telefon- och mejlkontakt om något behöver diskuteras mellan besöken. Tillsammans går de igenom foderstaterna, produktionssiffror, ser vad som kan förbättras och diskuterar hur de ska nå sina mål. Nu ligger mycket fokus på att få upp produktionen som just nu ligger på ca 10 700 kg ECM. Samarbetet med Kicki har också varit viktigt för besättningen av dikor som 2023 drabbades av sjukdomsutbrott med diarréer och sjuka kalvar.

— Tillsammans har vi tittat över rutinerna och foderstaterna för att ge djuren de bästa förutsättningarna. Nu mycket mer noggranna och hygienen är mycket bättre, vilket också gjort att djuren mår så mycket bättre, säger Gabriella.

Rådgivare Kicki Markusson jobbar tätt tillsammans med Gabriella Friberg Westin och de andra på gården.

Den viktiga hygienen

Det finns två saker som Gabriella hela tiden återkommer till när det gäller att få friska kalvar som växer ordentligt; en engagerad personalen och god hygien.

Kalvningsboxen mockas varje vecka och strös varje dag. Innan kalvarna flyttar in i en kalvhydda är den rentvättad och desinficerad. Det ligger gummimattor på ytan utanför kalvhyddan som behandlas med bakteriehämmande medel innan en ny kalv flyttar in. Och att gården har arbetat fram gedigna hygienrutiner kring kalvning och kalvskötseln har haft stor positiv inverkan på kalvhälsan.

— De får inte alls diarré på samma vis, och jag minns inte ens när vi behövde behandla för lunginflammation senast, säger Gabriella.

Med på Gröna listan

Att köpa in mycket djur är en utmaning för djurhälsan, vilket märktes på Djupvikens gård. Men med engagerad personal och bra rutiner går det ofta att hantera. Gården är med i provtagningsprogrammet FriskKo® där tankmjölk från besättningarna som är med provtas fyra gånger per år för bland annat salmonella och Mycoplasma bovis.

— Vi har godkända provtagningar och är därmed med på Gröna listan, trots att vi köpt in djur. Det är jag väldigt stolt över, säger Gabriella.

Gröna listan visar besättningar med godkänd provtagning inom FriskKo®. Efter fyra smittfria provtagningsomgångar i rad, är besättningen kvalificerad för Gröna listan, som med fördel kan användas för smittsäkrare handel med livdjur. Gröna listan hittar du som är medlem i Växa under Smittsäkrad besättning på Min sida.

Nu är det finliret kvar

Djupvikens gård har verkligen klarat av många utmaningar och är verkligen på rätt spår för en framgångsrik mjölkproduktion.

— Vi är fortfarande lite i uppstartsperioden, men börjar komma ur den nu. Vi jobbar mycket med förändrings- och förbättringsarbete, och det är jättekul att alla i personalen är villiga att prova nya saker. Nu när vi hittat våra rutiner börjar det mest vara finlir, vilket känns härligt, avslutar förman Gabriella Friberg Westin.