Ger smaktillsatt foder mer mjölk?

Mål: utvärdera "en sak i taget"-metoden

På en mjölkgård i Västra Götaland utvärderades effekten av kraftfoder med smaktillsats som lockgiva i mjölkningsrobotarna. Gården hade bra förutsättningar att studera ändringar, eftersom den hade två likvärdiga kogrupper och goda utfodringsstrategier. Det fanns alltid färsk foderblandning på foderbordet och korna kunde alltid nå foderblandningen. 

Eftersom gården hade två kogrupper kunde grupperna få behandling vid olika tidpunkter för att kunna utesluta att förhållanden under en viss period hade effekt. Sådana förutsättningar är perfekta för att utvärdera ändringar på gård med metoden "en-sak-i-taget", alltså genom att ändra på en sak i taget och följer upp gårdens resultat. På engelska heter principen EVOP, Evolutionary Operation.

Utvärderingen började med en period då korna fick ordinarie kraftfoder i mjölkningsroboten som kontroll. Därefter fick kogrupperna var sin period då lockgivan i mjölkningsroboten var kraftfoder med smaktillsats som doftade vanilj, och slutligen en kontrollperiod med återigen enbart det ordinarie kraftfodret. 

Resultat: korna åt lika gärna ordinarie kraftfoder

Under alla perioder registrerades mängd mjölk och antal kobesök, både besök som ledde till mjölkning respektive avvisning. Både kraftfodret med smaktillsats och det ordinarie kraftfodret hade god hållbarhet på pelletsen, vilket är en av många faktorer som anses vara viktig för att korna ska vilja äta det. Korna åt båda kraftfodren enligt planerade och tilldelade givor. Varken mjölkmängd eller besöksfrekvens påverkades av smaktillsats i kraftfodret.

Genomsnittlig mjölkmängd var cirka 40 kilo mjölk per ko och dag i båda grupperna och de mjölkades i genomsnitt drygt 3,4 gånger per ko och dag. För att göra en ändring anses det att ökad intjäning ska åtminstone vara den dubbla jämfört med ökade omkostnader. För denna gård var det ointressant att ändra kraftfoderstrategi att hantera ytterligare ett kraftfoder som inte ledde till merintäkt. Det ordinarie kraftfodret ansågs minst lika smakligt som det med smaktillsats.

Finansiering från Nötkreatursstiftelsen i Skaraborg gjorde projektet möjligt.

Maria Åkerlind, foderexpert på Växa