Ett helt nytt avelsvärde – Sparat foder

Utveckling över tid 

Foderkostnader är den största enskilda utgiften för mjölkproducenter. Avel för bättre fodereffektivitet har en enorm potential för hela mjölksektorn.

• 2019 lanserade NAV det första indexet för Sparat foder, baserat på underhållsbehovet som beräknades utifrån kons storlek.
• 2020 introducerades version 2.0, där metabolisk effektivitet inkluderades. Detta index baserades på foderintagsdata från CFIT-kameror och vetenskapliga data från forskningsgårdar världen över. Samtidigt inkluderades Sparat foder i NTM. 
• 2025 lanseras version 3.0. De senaste fem åren har en stor mängd CFIT-data samlats in. Forskare från Aarhus Universitet och SEGES Innovation har arbetat intensivt med att utveckla den nya och förbättrade modellen för Sparat foder. 

Ett nytt index baserat på samma data 

Sparat foder 3.0 bör ses som ett nytt index som använder CFIT-data som grund. Nästan 12 000 genomtestade kor, fördelade på olika raser, har CFIT-data. Där ingår även data från Sveriges första CFIT-anläggning som togs i bruk i somras, hos Anna och Hans Samuelsson på Kalset Mjölk.
Beräkningen av Sparat foder 3.0 baseras på index för intag av torrsubstans, ECM-produktion och viktförändring över tid. Första laktationen och laktation två till fem behandlas som två olika egenskaper, men de har en hög genetisk korrelation. 

Sparat foder beräknas alltså inte längre genom att summera underhållsbehov och metabolisk effektivitet. Det gamla underhållsindexet beräknas dock fortfarande som en informationsparameter. Korrelationen mellan Sparat foder 3.0 och Sparat foder 2.0 visar på en betydande skillnad mellan de två indexen. Korrelationerna är 0,30 för Holstein, 0,50 för RDC och 0,25 för Jersey. Dessa låga korrelationer innebär att det kommer att ske en omfattande omrangering av djur för avelsvärdet Sparat foder.

Tabell 1: Genomtestade kor med CFIT-data per ras 

Effekter av avel för Sparat foder 

Med torrsubstansintag, produktion i ECM och viktförändring i modellen Sparat foder, är det intressant att se hur dessa påverkas när den genetiska nivån för indexet förbättras. Som framgår av Tabell 2 har alla raser en negativ korrelation till både torrsubstansintag och vikt. Detta innebär att avel för bättre Sparat foder, resulterar i minskat torrsubstansintag och lägre vikt hos kon. När det gäller produktion finns en positiv korrelation, vilket innebär att bättre Sparat foder leder till högre ECM-produktion. 

Tabell 2: Korrelation mellan Sparat foder och dess ingående egenskaper 

Låg korrelation till andra egenskaper 

Vissa egenskaper har en hög korrelation till varandra, så när en egenskap förbättras kan det ha en positiv eller negativ effekt på den andra egenskapen. Ett klassiskt exempel är att avkastning har en negativ korrelation till juverhälsa och fertilitet. För Sparat foder 3.0 är korrelationen till fertilitet, hälsoegenskaper och överlevnad liten, vilket framgår av Tabell 3. 

För Holstein och Jersey finns en liten negativ korrelation mellan Sparat foder och fertilitet/ hälsa. Denna lilla negativa korrelation beror inte på Sparat foder i sig, utan snarare på effekten av högre avkastning när Sparat foder förbättras. För RDC finns en liten positiv korrelation till fertilitet och juverhälsa. När det gäller överlevnadsegenskaper har Holstein och RDC en positiv korrelation, medan Jersey har en liten negativ korrelation till livslängd. 

Tabell 3: Korrelation mellan Sparat foder 3.0 och andra egenskaper i NTM för alla raser.  

Positiv trend för Sparat foder 

Under de senaste fem åren har Sparat foder ingått i NTM. Har avel för Sparat foder då varit förgäves i och med till Sparat foder 3.0? Det korta svaret är nej. Diagrammet visar att alla raser – Holstein, RDC och Jersey – har en liten positiv trend för Sparat foder. Före 2017 var trenderna för Sparat foder för alla raser plana, medan trenderna har ökat något sedan 2017 för alla raser. Förväntningen är att trenden kommer att fortsätta vara positiv, vilket innebär att framtidens kor kommer att vara mer fodereffektiva. 

Graf 1: Genetisk trend för Sparat foder 3.0 för genomiskt testade tjurar för alla raser födde mellan åren 2010 och 2024.  

Högt värde för Sparat foder 

Hur mycket kan du då spara på dina foderkostnader genom att avla på Sparat foder? När indexet ökar med en enhet för en ko, minskar torrsubstansintaget med 60 gram per dag, vilket blir 15–20 kg torrsubstans per laktation. Om foderpriset är satt till 2 kr per kg torrsubstans innebär minskningen i foderkostnad 30–40 kr laktation för en enhet Sparat foder. I jämförelse jämföra är värdet av en NTM-enhet omkring 90 kr. 
Du kan se hur Sparat foder har förändrats för dina favorit-tjurar. På NAVET Avelsvärden mjölkrastjurar kan du hitta det nya indexet för Sparat foder för alla tjurar. Det nya indexet ersätter det gamla, så du hittar det på samma ställe som tidigare. 

Till NAV:s hemsida

Har du frågor – tveka inte att ta kontakt med Carolina Markey som är chef för Kunskap & Avel.