Så väljer du rätt rekryteringskvigor
Det är mycket att tänka när du ska välja rekryteringskvigor. Att kvigorna passar i din besättning och hållbarhet är två viktiga delar i en lyckad rekrytering.
Gör urvalet i flera steg, titta på avelsindex och väg samman detta med vad du ser. Genom att välja bland de kvigkalvar som är födda tidigt under kalvningssäsongen blir de linjer som snabbt blir dräktiga kvar i besättningen. Kvigorna får också goda förutsättningar inför sin första kalvning eftersom de är äldre och större. Genom att skicka kvigor som inte blir dräktiga i tid till slakt kan god fruktsamhet i besättningen förstärkas.
Kvigor i rätt storlek
Välj kvigor i rätt storlek så att de passar besättningen, inte de minsta och inte de största. Välj välmusklade djur som har lätt att hålla hullet. Titta på kroppsform med särskild vikt vid ben, klövar och ögon. Både symmetriska klövar och benställning är viktigt. Titta också på det i kvigans exteriör som påverkar kalvningsegenskaperna, så som korslutning.
Gör ett första urval vid avvänjningen och följ sedan upp med ytterligare genomgångar innan du bestämmer dig en till två månader innan betäckningssäsongen. De gränser som finns för stamboksföring ger en bra indikation på vad olika raser bör väga. Avvänjningsvikten avgör hur mycket kalven behöver växa per dag för att väga lagom vid betäckningen.
Hullet påverkar
En målvikt för en kviga som är 15 månader och ska betäckas bör vara 65 procent av vuxenvikten, i samband med att betäckningssäsongen börjar. Hullbedömning kompletterar viktbedömningen. Hullet har betydelse både för hur lätt kvigan blir dräktig och för hur kalvningen går. Kvigor bör vara i medelgott hull eller strax över när betäckningssäsongen börjar och även i samband med kalvning.
Hullet påverkar även när djuren kommer igång att brunsta efter kalvningen och därmed när förstakalvaren kan bli dräktig inför sin andra kalvning. Bedöm hull regelbundet och anteckna så att du kan upptäcka djur som ändrar hull. Om kvigan börjar brunsta tidigt är det större chans att få henne dräktig i tid för att kalva in vid två års ålder. När kvigan kommer i gång beror på vikt och ålder, högre tillväxttakt ger tidigare brunst.
För att bedöma kvigans utveckling kan du titta på yttre könsorgan en månad innan betäckningssäsongen, samt juver och spenform för att bedöm kvigans framtida förmåga att ge di åt en kalv. Anteckna när kvigan börjar brunsta och andra funderingar kring hennes utveckling. Var noga med mentaliteten. Kvigor som inte är trygga och stabila bör inte väljas ut som avelsdjur.
Vikten av avelsvärden
För renrasiga djur anslutna till KAP finns avelsvärden som väger samman djurets egenskaper med deras släktingars och de ger en bra indikation på vad som kan förväntas av djuret i framtiden. Beroende på vilka egenskaper som du vill ha hos djur i din besättning kan olika avelsvärden vara intressanta. Till exempel kalvningsegenskaper, tillväxt eller mjölk.
Genom ett genomiskt test, Genomisk Analys, finns möjligheten att härstamningsverifiera dina djur och samtidigt få svar på oönskade monogena egenskaper samt hornstatus. Vid avelsvärderingen i november 2024 kommer de första genomiska avelsvärdena för kött att publiceras, först ut är tillväxt- och slaktkroppsegenskaperna.
Utvärdera fruktsamheten
60–70 procent av kvigorna bör bli dräktiga på första brunsten och 90–95 procent bör bli dräktiga under 60–65 dagars betäckningsperiod. Gör en tidig dräktighetsundersökning och behåll i första hand de kvigor som blivit dräktiga.
Att välja hållbara, trevliga kvigor i rätt storlek, som passar in i besättningens produktionssystem, blir dräktiga i tid och avvänjer en välväxt, tidigt född kalv årligen är viktigt men inte alltid lätt. Det gäller att tänka igenom vilka egenskaper och djurmodeller du föredrar, och att dokumentera så mycket som möjligt av kvigornas uppväxt fram tills det blir dags att välja.
