Motiverat att förebygga flugangrepp
Växa har sammanställt forskning som visar att angrepp av stickande flugor kan hämma tillväxt hos ungdjur. Det finns därför god anledning att behandla nötkreaturen i förebyggande syfte.
Det är med hjälp av EU-medel från Landsbygdsprogrammet som Växas experter på djurvälfärd har sammanställt forskning om hur nötkreaturens beteende påverkas av flugor med fokus på arter som finns i Sverige (se fakta om svenska flugarter längre ned).
Flugor kan leda till söndertrampad betesmark
De beteenden som utlöses av flugangrepp delar forskarna in i defensiva respektive skyddande:
- Defensiva beteenden är de som används för att få bort flugor på kroppen, såsom svansviftningar, stampande och huvudrörelser. Det finns en stark korrelation mellan mängden flugor och antal rörelser som utförs.
- Skyddande beteenden hindrar flugor att komma åt kroppen. Det vanligaste är det som kallas bunching, vilket innebär att flocken ställer sig tätt samman med huvudena vända inåt.
Forskning visar att grupper utan behandling mot flugor har signifikant fler bunching-tillfällen och spenderar mer tid stående tätt ihop jämfört med behandlade grupper. Bunching kan utlösas redan vid 9-12 betesflugor i ansiktet och vid 20 flugor minskar betestiden. Det stöds av en studie som visat att betestiden minskat 20-25 minuter/dag vid 10-11 betesflugor.
För stickflugan ökar bunching redan när antalet överstiger en fluga per ben. Enligt forskare kan bunching och stampande på grund av flugor vara en bidragande orsak till söndertrampad betesmark, särskilt kring foderplatser där stickflugan snabbt kan föröka sig i foderspillet. Beteendet kan även medföra skada på kalvar när ko och kalv hålls tillsammans.
Behandling ger ro att växa
Studier av tillväxt hos ungdjur visar att grupper behandlade mot hornfluga kan växa upp till 14% mer än obehandlade grupper. Det finns även forskning som visat att den minskade tillväxten inte hämtas igen senare under uppfödningen. Studier som inte kunnat påvisa tydliga skillnader i tillväxt eller mjölkavkastning anger att de tolkar det som att flugbördan inte varit tillräckligt hög.
Sammantaget visar forskning, förutom att flugor kan sprida sjukdom, att de även orsakar irritation och stress hos djuren. Det är därför motiverat att förebygga större angrepp för att öka djurens välfärd och undvika produktionsförluster.
Skrivet av: Anna-Lena Hegrestad, Eleonor Hovelius, Kunskap & Utveckling, Växa
Fakta om svenska flugarter
|
Namn |
Kännetecken |
Förökning |
|
|
Hornfluga |
Heamatobia irritans |
· Befinner sig på djurens kropp i stort sett hela tiden · Sitter med huvud nedåt vid blodmål |
Färsk gödsel |
|
Stickfluga alt. stallfluga |
Stomoxys calcitrans |
· Smärtsamma stick · Sitter med huvud uppåt vid blodmål · Uppsöker djuren vid blodmål · Föredrar att sitta på djurens ben |
Ströbäddar, gammalt strö, foderrester |
|
Betesfluga alt. ansiktsfluga |
Musca autumnalis |
· Lever på sekret från öga/nos samt sårsekret · Befinner sig i djurens ansikte · Ansamlas kring ögonen |
Färsk gödsel |
|
Broms inkl. fäbroms alt. hästfluga |
Familjen Tabanidae |
· Smärtsamma stick · Uppsöker djuren vid blodmål · Vanligast i öppna områden längs skogskanten · Aktiv under dagen · Föredrar benen och juvret |
I vatten eller fuktig miljö oberoende av tamdjur |
