Kärlet ersatte tjuren på Gunnarsberg

Sedan gården strax utanför Vänersborg köptes 2012 har verksamheten växt från 40 Hereford kor till dagens 160 dikor och ett trettiotal rekryteringskvigor. Trots att produktionen expanderat sköter Christian i princip allting själv, och har byggt produktionen för att det ska vara så lättjobbat som möjligt. Att förenkla arbetet är också en anledning till att han valde bort avelstjurarna i stallet. Han har i stället satsat helt på semin och att ha tjurarna i kärlet. Med semin blir det lättare att hålla kalvningsperioden samlad. 

— Det är väldigt gött. Det bästa för mig är att det är ju väldigt mycket lättare att sluta seminera än att åka och hämta en avelstjur. Då blir det inga eftersläntrare, och vi är färdiga med jobbet direkt, säger Christian Håkansson.

Nedfrysta tjurar

Med hjälp av ett investeringsstöd byggdes ett extra kalvningsstall, eller BB som Christian säger, och kalvningsperioderna kunde justeras. Från att ha haft kalvningar i princip hela vintern bestämde sig Christian för att ha två kortare kalvningsperioder, med 80 kor i varje omgång. Det förbättrade arbetsmiljön och för de kalvande korna i och med att smittrycket blev lägre. Men för att ha en koncentrerad kalvningsperiod på hösten och en i januari krävdes det att tjurarna betäckte på stall, vilket i sin tur ökade belastningen på dem och även krävde fler avelstjurar.

— Jag skulle då behöva fem, sex avelstjurar. Jag räknade på att kunna hålla tre, fyra, stycken som jobbar och ett par i reserv. Och då ska dom ju bo någonstans. Jag pratade med en kompis som sa att dom där tjurarna, som bara jobbar ett par månader per år, dom skulle man ju kunna frysa ner när dom inte gör någon nytta, säger Christian Håkansson.

Efter att ha diskuterat saken med en rådgivare bestämde sig han för att prova med semin. De första två åren genom Seminservice, då Växas husdjurstekniker seminerar djuren. Sedan gick Christian djurägarseminkurs för att lära sig, och numera seminerar han alla djuren själv med fint resultat.

De koncentrerade kalvningsomgångarna är förlagda så att arbetet på gården fördelas så smart som möjligt under året. När 79 kor ska kalva blir det en väldigt arbetsintensiv tid, men sen är det färdigt. Då blir det inte kalvningar under till exempel växtodlingssäsongen, och mars och december kan vara lugna månader.

En strategi med mer kontroll

Gruppen som ska kalva på hösten semineras mellan 15 januari till 1 mars, och gruppen som ska kalva från mitten på januari semineras 15 april till 1 juni. Doser köper Christian från VikingGenetics via Växa där den första gruppen får konventionella doser, och den andra gruppen semineras uteslutande med Y-vik för att få tjurkalvar. Korna semineras med tung köttras, och kvigorna med Angus.

Att ha mer kontroll är ytterligare en fördel som Christian ser med sin strategi.

—Det är en fördel med seminering som jag inte tänkte på, jag vet ju vilka kor som ska kalva och vilka dagar!

För att hålla koll på vilka djur som ska kalva när använder Christian sig av en gammal hederlig brunstkalender där han skriver in när ett djur är seminerat, och därmed kan se beräknad kalvning. Där skriver han även upp om något djur inte blivit dräktigt och behövt seminerats igen.

Alla seminerade djur dräktighetsundersöks av Växas personal, antingen manuellt eller med ultraljud. Att veta vilka djur som ska kalva när ger mer kontroll, och är värdefull information. De djur som inte är dräktiga och är i hull kan åka till slakt, och dom inte som inte är dräktiga men inte i hull, kan sättas i en egen box där dom får mer mat innan de skickas i väg.

— Jag vet hela tiden vilket djurmaterial jag har att jobba med. Jag seminerar och dräktighetsundersöker två gånger om året. Det ger mig koll på läget. Djur som inte blivit dräktiga kan ju till exempel skickas till slakt under perioder när det inte är lika högt tryck hos slakterierna.

Den första gruppen dräktighetsundersöks innan de släpps på betet, och den senare gruppen under senhösten. Växas fruktsamhetsrådgivare Annelie Carlson i Vänersborg undersöker djuren antingen manuellt eller med ultraljud. Med ultraljud kan man få resultat redan 28 dagar efter seminering. En annan fördel med ultraljudet är kan man se om det är tvillingar och om det är ett levande foster.

— 35 till 50 dagar efter seminering kan man se tvillingar med ultraljudet, man kan inte känna sig fram till tvillingar. Om djuren är tomma kan jag även titta på äggstockarna så dom ser bra ut, jag ser även livmoderinflammation, om det är ren vätska eller något annat konstigt, säger Annelie Carlson.

Annelie tycker också att ultraljudet är mer effektivt arbetsmässigt, särskilt när det är många djur som ska undersökas på samma gång. Att undersöka med ultraljud är något dyrare per undersökning, men undersökningarna går snabbare per djur och därmed används besökstiden mer effektivt.

Undersök säkert

För att göra undersökningen så säker och effektiv som möjligt gäller det att ha rätt förberedelser. Hos Växas finns det en checklista för en stressfri dräktighetsunderökning. På Gunnarsbergs Ekolantbruk finns det en fast behandlingsbox med drivgång in. Det underlättar arbetet vid dräktighetsundersökningar, seminering och veterinärbesök till exempel.

— Jag tyckte först det var onödig plats och står i vägen, men det är så smidigt och gör jobbet mycket lättare när det står uppställt hela tiden. Då behöver man inte starta i gång traktorn och sätta upp det varje när man behöver det, till exempel om en ko börjar krångla, säger Christian Håkansson.

Köp din behandlingsbox via oss

Spar på ströet

Det är många fördelar med strategin att använda semin i stället för tjur, det kan till exempel spara in på ströet. De som ska kalva de närmaste tio dagarna sätts på ströbädd medan de andra får gå kvar i liggbåsen. Det sparar mycket strö och beläggningen i kalvningsstallet blir mindre.

— Jag skulle kunna föda upp fler slaktkvigor, men det bygger på att jag har djur på ströbädd hela vintern och jag tror inte det betalar sig. Jag har lite svårt att få tag på halm, och momentet att starta strötraktorn när allting annat är klart är något jag inte vill. Jag har inte räknat på om jag tjänar pengar på att använda semin i stället för tjur. Men för mig är det viktigt att arbetsmomenten är få och så effektiva som möjligt. Men det är i alla fall inte dyrare brukar jag säga, säger Christian Håkansson.