Vi ökar kunskapen om markens mikroliv

Svampar och bakterier i marken är en viktig källa till organiskt material i jorden och att gynna mikrolivet kan bidra till ökad kolinlagning. Mikroorganismerna är också avgörande för att göra viktiga växtnäringsämnen tillgängliga och spelar en stor roll i ekosystemet. Ett rikt mikroliv kan bidra till mindre torkkänsliga jordar eftersom de har inverkan på jordens struktur och vattenhållande förmåga.

Hur vi brukar jorden spelar roll

Intensivt brukad jord har mindre markkol och naturliga jordar har ofta mer svamp i förhållande till bakterier. Plöjning, kvävegödsling och användning av pesticider kan missgynna svamp och leda till en högre andel bakterier. En annan viktig faktor är växtföljden, då monokulturer leder till minskad mångfald bland markorganismerna. Det är inte helt klarlagt hur stor betydelse olika insatser har i praktiken, men den samlade bilden är att brukningsmetoder där man försöker efterlikna naturliga processer kan ha lägre negativ påverkan än mer intensiva metoder.

Fem gårdar i Halland

För att ta reda på mer om mikrolivet i den svenska jordbruksjorden har vi på Växa genomfört en tvåårig fältstudie på fem gårdar. Två ekologiska och två konventionella växtodlingsgårdar samt en konventionell mjölkgård ingick i studien. Den ena konventionella växtodlingsgården bedriver plöjningsfritt jordbruk. På varje gård genomfördes olika behandlingar i rutor där varje ruta fick samma behandling båda åren. Jordprover togs i augusti 2021, juni 2022 samt på två gårdar i augusti 2022.

Mer bakterier än svamp

Försöket genomfördes i vårspannmål och visade, som väntat i jordbruksjord, en kraftig bakteriedominans. Biomassan av bakterier var ungefär 6–13 gånger så stor som biomassan av svamp på de olika gårdarna. Gårdarna skilde sig åt sinsemellan, med högre andel svamp på den plöjningsfria gården jämfört med mjölkgården och den ena ekogården. De två övriga gårdarna var inte signifikant skilda från den plöjningsfria. Den konventionella växtodlingsgården hade signifikant lägre totalt markliv än övriga gårdar som alla låg ganska lika. Det här kan bero på att där är lätt sandjord, att det var mycket torrt båda försöksåren och att det inte förekommer någon vall i växtföljden.

Odlingsinsatserna påverkade inte

Insatserna som utvärderades var insådd av bottengröda, artblandning i huvudgrödan, tillsats av biostimulant, enbart organisk gödsel, utan kem-behandling samt i ett par fall olika bearbetningsdjup. Försöket visade inte några effekter på marklivet av de olika odlingsinsatserna, men det är möjligt att det sett annorlunda ut med fler prov per behandling.

Gynna svampen för motståndskraftig jord

Det är svårt att räkna på lönsamheten av insatser för marklivet då effekterna är långsiktiga, men jordhälsan kommer vara viktig i framtidens jordbruk. För en motståndskraftig jord är det klokt att försöka gynna jordens svampar. Stallgödsel, god växtföljd, minimerad fungicid- och herbicidanvändning och förståndig jordbearbetning är alla saker som hjälper till. Det behöver inte heller vara allt eller inget, kanske har du någon plats i växtföljden där du inte måste plöja?

Vill du testa själv?

Vill du själv testa att göra förändringar och prova någon särskild insats är rådet att börja i liten skala, på en mindre yta, och sedan utvärdera. Projektet har genomförts av våra rådgivare Helena Lans Strömblad, Camilla Oskarsson och Ingrid Holmberg. Kontakta gärna oss om du vill diskutera förutsättningarna för att gynna marklivet på din gård! 

Projektet har finansierats av Jordbruksverket via medel i Landsbygdsprogrammet. Jordproverna analyserades genom ljusmikroskopering av den norska firman Mikroliv.