Vi investerar för att minska kostnaderna

Froarps Gård i Blekinge, är i princip självförsörjande på foder och satsar gärna på okonventionella lösningar som biprodukter i form av potatis-pulpa, HP-massa, rapsmix och veteskal. Tack vare nedgrävda vattenledningar kan i princip hela fastigheten bevattnas, vilket gör att gårdens foderförsörjning är förhållandevis trygg, även i tider av torka. Genom den nya investeringen i solceller kommer även energikostnaderna att kunna hållas i schack.

Gården satsar både på mjölk- och nötköttsproduktion och målet är att ha nå avkastningsnivåer som är något över medel. 11 000 kg ECM nås snart på gården och tjurkalvarna som skickas på slakt håller en vikt om 270 till 290 kg efter ungefär 18 månader. För att räkna fram näringsrika fodergivor tar man på gården hjälp av Växas rådgivare, som räknar foder efter resultatet från provmjölkningarna.

Äldst i Kokontrollen®

Gården har varit medlem i Kokontrollen sedan 1905, och är därigenom en av de äldsta nu aktiva medlemmarna i Växas Kokontroll®. Datan från Kokontrollen används både för avelsstrategin, för att bevaka fruktsamheten och för att följa upp mjölkavkastningen.

- Vi är verkligt kostnadsmedvetna och vi har konsekvent satsat på förbättringar som leder till kostnadsbesparingar. Mitt eget ekonomiska intresse är stort och det långsiktiga målet är att ha en balansräkning som gör att det finns utrymme för kommande generationer, det vill säga en låg belåningsgrad. Vi vill vara självförsörjande på foder, i så stor utsträckning som möjligt och vår satsning på solceller gör att vi på gården numera med installerad effekt 120 kW. Vi har byggt om i stall och i andra byggnader men ursprungsstallet är från seklets början, säger Mats.

- Men fakta behöver vi, och Kokontrollen har vi i alla år prioriterat. Vi gick med redan 1905 och då var vår gård en av de största i Blekinge.

Med i Kokontrollen® sedan 1905

1905 hade gården eget mejeri och 70 kor, då bland de största i Blekinge och ett föregångslantbruk. Gården var bland de största i Blekinge fram till 1970-talet.

I år fyller Kokontrollen® 125 år och vi på Växa letar efter den gård som varit med längst i Kokontrollen. Du kanske bräcker alla de andra med kolängder! Alla som har sin mjölkbesättning ansluten till Kokontrollen idag och har dokumentation där årtalet för anslutningen framgår kan vara med i tävlingen.
Var med och få chansen att vinna fina priser! 

Nyckeltal inom produktion, fruktsamhet och avel

Ett av de områden som följs upp på gården är avkastningsnivån för mjölkproduktionen där målet på 11 ton ECM i årligt genomsnitt snart är uppnått. Slaktvikterna för köttproduktionen med ett genomsnitt på 270 till 290 kg för djur är ett annat där även uppfödningstid om 18 till 19 månader för slaktade tjurar följs.

För fruktsamheten är ett viktigt nyckeltal inkalvningsålder där målet är att sänka från nuvarande 27,7 till 24 månader. För att nå dit ligger fokus på att seminera vid rätt tidpunkt och på gården anlitas Växa för att sköta semineringarna. För att följa brunster har kameror installerats i stallbyggnaden.

Varje höst gör gården analysen Styra med Nyckeltal, tillsammans med oss på Växa. Målet är att vara bättre än medel på fokusområden och för produktionsnivåer, vilket syns tydligt i de stjärnor som tas fram i analysen.

Stort avelsintresse och följer NTM

Personalomsättningen på gården är låg och samma djurskötare har jobbat på gården under de senaste decennierna. Djurskötaren Rajan Sharma, som ursprungligen kommer från Indien, anställdes via Arbetsförmedlingen. Han lärdes under ett antal år upp av den dåvarande djurskötaren Gunnar Carstens som anställdes på gården redan 1985.

Rajan är den person som haft i uppgift att arbeta med aveln och han sköter även alla administrativa uppgifter. Rajan utgår från listor i MinGård® och följer därigenom upp vilka kor som ska semineras, dräktigheter och kalvningar. För att lära sig hur systemet funkar använde Rajan filmer om MinGård, som finns tillgängliga i tjänsten.

-Tack vare vår engagerade personal har vi blivit riktigt framgångsrika inom avel. Men en sak som är viktigt för mig och som jag påpekat, är att arbeta med djurens lynne, för att ha en besättning med djur som vi kan hantera bra. För att ha lagom stora djur, som ändå ger tillräckligt bra avkastning som slaktdjur, har vi valt att satsa på SRB som nu är hela 95 procent av besättningen, säger Mats.

Nästa generation på väg in

John, som precis muckat från militärtjänsten, är intresserad av att ta över gården. Hans planer är att fortsätta i samma anda som tidigare med att driva mjölk- och köttproduktion och att ha kostnadsfokus.

- Jag ser fram emot att ta över gården, så småningom. Markerna runt gården, passar utmärkt för ett lantbruk som vårt. Det är viktigt att vi har egen mjölk- och köttproduktion i Sverige och på gården har vi en förhållandevis hållbar mjölk- och köttproduktion vad gäller foderproduktion och resursanvändning. Om vi vid förra seklets början var en föregångare vad gäller storlek på lantbruk kanske vi är en föregångare nu vad gäller hållbarhet och resursanvändning, avslutar John.