Så skiljer sig byggandet åt i Norden

Ländernas olika förutsättningar, som exempelvis väder och geografiska skillnader, spelar självfallet in. Likaså hur långt olika trender har kommit. Men en sak som är gemensamt för samtliga nordiska länder är att besättningarna blir större, men färre.

Förbud mot helspalt och uppbundna besättningar

I Danmark förbjuds helspalt för alla typer av nöt 2024 och år 2027 införs förbud mot uppbundna djur.

I Norge, där 50% av alla besättningar är uppbundna, blir det förbud mot uppbundna stallar 2034.

I Sverige får djur fortfarande hållas uppbundna i äldre stallar och helspalt är fortfarande godkänt, endast små kalvar omfattas av förbud enligt lag. Däremot kan de större mejerierna och ekologisk djurhållning ha lite olika krav gällande både helspalt och uppbundna djur, som svenska lantbrukare behöver ta hänsyn till när de levererar mjölk och håller djur.

Ko med kalv

Trenden att hålla ko med kalv eller kalvar med amkor verkar ha kommit ännu lite längre i bland annat Norge och Danmark än i Sverige.

Bygglov och klimatavtryck från byggnader

I Norge är det krav på att räkna ut och redovisa det klimatavtryck byggnader ger vid byggnation.

Danmark ligger tätt efter med krav från nästa år.

I Sverige finns liknande krav vid byggnation av andra typer av byggnader, men inte för ekonomibyggnader på lantbruk. Till skillnad från i Sverige finns krav på bygglov även för ekonomibyggnader i de andra nordiska länderna.

I några av våra grannländer finns extra stöd att söka om du som lantbrukare bygger i trä istället för exempelvis betong.

Korslaminerat trä

I Norge är det inte ovanligt att de använder sig av korslamnierat trä (KL-trä) vid byggnation av till exemel djurstallar. Det är något vi inte ser särskilt ofta här i Sverige. KL-trä har hög hållfasthet, har lågt klimatavtryck, stor bärförmåga och går snabbt att resa, men materialet är generellt sett dyrare än andra material.

Besättningsstorlek och mjölkning

Medelstorleken på besättningar skiljer sig mellan länderna. 

Danmark ligger i topp med drygt 200 kor i besättningar med robotmjölkning, att jämföra med cirka 100 kor i Sverige. 

Resterande nordiska länder har ett medeltal på under 100 kor i robotbesättningar.

Island ligger lägst med drygt 40 kor i medeltal i sina robotbesättningar. 

Mjölkkvoterna är det som till stor del påverkar storleken på besättningarna i Norge. Även Island har kvar mjölkkvoter men får bättre betalt för mjölken än övriga nordiska länder.

I Danmark har man nyligen börjat mjölka nordens första besättning med "batch-mjölkning". Batch-mjölkning innebär att korna mjölkas i robot men inte har fri tillgång till dem utan flyttas dit vid mjölkning. Lite som att mjölka i grop, fast själva mjölkningen sker automatiskt!