För Kragom har enkla system nått alla mål

Gården drivs sedan 1978 av Ingrid och Sture Eriksson, på Stures släktgård som funnits i familjen ända sedan 1540-talet. Vid årsskiftet är det dags för Sture och Ingrid att lämna vidare till den fjortonde generationen, när det är dags för deras tre barn att ta vid.

 - Vi har jobbat nog nu, säger Ingrid med ett skratt.  
 - Vi har uppnått alla mål vi har haft. Vi har fått guldmedalj av kungen och uppnått en produktion som känns bra. Det är ganska enkla system här, men det fungerar för oss.

På gården finns 55 mjölkkor som mjölkas i en robot, och lika många ungdjur. Det är mest holstein i stallet men också några SRB. Förutom Ingrid och Sture arbetar en halvtidsanställd på gården.

Gården säljer sina tjurkalvar som ofta är köttrasblandningar, eftersom alla kvigor testas genomiskt och därefter väljs de bästa ut för att få framtida mjölkkor. Sedan många år tillbaka gör Annette Jonsson, avelsrådgivare i Östersund, avelsplanen tillsammans med paret Eriksson. Doserna kommer också alltid från VikingGenetics. Men med ett noggrant avelsarbete blir det tuffare och tuffare att sålla.

 - Korna börjar bli jävligt bra, det är tufft att välja bort nu, säger Ingrid.

90 år i Kokontrollen®

Besättningen har varit med i Kokontrollen sedan 1935, och familjen har hittat kontrollboken från 1935–1936. På den tiden fanns det sju kor på gården av fjällras. I den första boken kan man till exempel läsa att en av korna mjölkade 135 liter på en månad med 5.4 i smörfett. När Ingrid och Sture tog över 1978 byggde man om till 20 kor, och jobbade sig upp till dagens 55 mjölkande.

Med sina nästan 90 år i Kokontrollen® är det en av de besättningarna som varit med längst, och därmed en av vinnarna i vår tävling Kokontrollen 125 år!

Mycket dokumentation finns kvar

Tack vare Stures mamma som varit fenomenal på att spara på saker finns mycket dokumentation kvar. Till exempel flera böcker med redogörelser för alla bönders mjölkproduktion i närområdet. Där kan man till exempel läsa att 1940–1941 mjölkade korna på Kragom Lantbruk ca 1 500 kg per ko och år, jämfört med några av granngårdarna som mjölkade över 2 500 kg. Men gården tog igen, 1948 hade korna kommit upp till ca 3 300 kg, och började närma sig toppskiktet i stället.

Det finns också kvar flera gårdsstamböcker, och flera kofamiljer sedan farfars tid finns fortfarande kvar i besättning. Som Sköna som blivit en stor kofamilj, och familjen Viola.

Att inte vara med är inget alternativ

Kokontrollen är efter alla dessa år kanske viktigare än någonsin, och enligt Ingrid är det en självklarhet att vara med.

 - För oss är det inget alternativ att inte vara med i Kokontrollen®. Siffrorna om korna som vi får ut av Kokontrollen är en del av företaget, en jätteviktig del. Jag är väl lite siffernörd, jag gillar att hålla koll och grotta ner mig i siffrorna.

Genom provmjölkningen använder sig gården också regelbundet Dräktighet Analys och ibland även PCR Mastitanalys. Produktionen har gått upp rejält sedan 1940-talet och ligger nu på 14 000 kg ECM, och anslutningen till Kokontrollen har spelat roll för den höga avkastningen.

 - Jag tror det är jätteviktigt. Man har mer koll om man har de där sifforna. Men det beror ju också på hur intresserad man är. Jag ägnar mycket tid åt att titta på siffrorna och jämföra tidigare provmjölkningar, säger Ingrid Eriksson.

Efter varje provmjölkning hämtar Ingrid in resultaten från provmjölkningen via Postmästaren in i datorn, in i DeLavals program DelPro, för att kunna jämföra fett- och proteinhalten mot utfodringen på varje ko. Med 55 kor i stallet menar hon att dom lättare kan ha koll på varje enskild ko.

Gräset viktigast

Den viktigaste komponenten för att nå den höga produktionen är grovfodret enligt Ingrid.

 - Vi har bara gräs och ingen mixervagn, utan ett enkelt system med tornsilo och balar. Fri tillgång på gräs, ett och rätt kraftfoder, salt och fri tillgång på mineraler som vi har i baljor. Men gräset är bra, vi har en entreprenör som kör gräset åt oss som är otroligt bra.

Ingrid och Sture är också noggranna och har stenkoll på varje djur. De har fått två hundratonnare där en av dem är kvar i besättningen, och hittills mjölkat 123 ton.

 - Det handlar om handpåläggning, individuellt, hela tiden. Vi lägger mycket managementtid. Det gäller att titta på sifforna och sedan också använda dem. Vi tittar till exempel på de genomiska testerna, men man behöver sedan också se hur korna faktiskt fungerar i produktionen.

Styra med Nyckeltal blir strategin framåt

Varje år gör Kragom en Styra med Nyckeltal tillsammans med Växas rådgivare. Besättningsstjärnan som det också kallas blir riktmärket framåt.

 - Vi strävar hela tiden att utvecklas och att bli bättre. Det är väldigt bra att ha den på näthinnan, en strategi för hur man tänker. Med Styra med Nyckeltal får man siffrorna från Kokontrollen, sammanfattat och där man ser helheten, säger Ingrid Eriksson.