Exteriörbedömning på individprövningen
I slutet av prövningsperioden på Gunnarp genomgår tjurarna en linjär exteriörbedömning. Det är ett av verktygen för att hitta de bästa tjurarna för vidare avel.
Bedömningen genomförs av Karin Karlsson och Johanna Bengtsson, Växa och Johan Sandström, Skånesemin. Tjurarna delas in i tre grupper efter när de är födda och efter bedömningstillfälle, så att de är så nära ett års ålder som möjligt när de bedöms.
Beskriver hur tjuren ser ut vid bedömningstillfället
Exteriörbedömningen av prövningstjurarna har gjorts enligt den linjära metoden sedan 2000. I samband med bedömningarna av prövningstjurarna 2014 introducerades en uppdaterad bedömningsmodell som är gemensam i de nordiska länderna. Det är den modell som används av Växa och Skånesemin för all exteriörbedömning på kött.
Tjurens utseende beskrivs i 21 bedömningspunkter på en skala från 1 till 9. Varje siffra står för ett speciellt utseende i just den kroppsdetaljen. Det är oftast inte högsta poäng för de enskilda kroppsdetaljerna som är bäst. Optimum, som ska avspegla en vuxen individ, bestäms av rasföreningen och kan alltså variera mellan raser utifrån rasens avelsmål. De enskilda bedömningspunkterna sammanvägs till tre bedömningsgrupper - kropp, muskler och ben, som slutligen sammanvägs till en total helhetspoäng.
En viktig del i avelsarbetet
Exteriörbedömning är ett bra hjälpmedel för att selektera för funktionella och hållbara djur. Benen är viktiga för djurets rörelse- och betäckningsförmåga, att djuret håller. Kroppen bedöms för djurets hållbarhet, produktions- och kalvningsförmåga. Muskelansättningen är viktig för slaktkroppsekonomin. Även juver bedöms om det är ett lakterande hondjur, men vägs inte in i totalbedömningen. Juvrets exteriör är viktigt för juverhälsan och för att kalvens lätt ska kunna dia själv.
Exteriörbedömda avelstjurar är opartiskt bedömda och ett bra verktyg för köparen vid val av tjur.