En god juverhälsa lönar sig i längden
De som lyckas med bedriften att hålla det beräknande tankcelltalet under 150 000 under ett helt år belönas numera också med en mjölkkaraff, för att matcha sitt mjölkglas.
Strax innan årsskiftet 2022 delads de första glasen för god juverhälsa ut. Ett unikt mjölkglas till de besättningar där man lyckats med att hålla ett beräknat tankcelltal under 150 000 i sex månader i rad. Glasen har varit väldigt uppskattade och nu tar vi detta till nästa nivå genom att införa ett pris för de som lyckats med den stora bedriften att ligga på ett beräknat tankmjölkcelltal under 150 000 under ett helt år, det vill säga tolv månader. Dessa besättningar kommer att få en mjölkkaraff att matcha glaset.
Folkared – först ut att få mjölkkaraff
En av de första gårdarna, och den första robotgården, att ta emot en mjölkkaraff blev Folkared Kvarn utanför Falkenberg. Gården drivs av Catarina och Sven-Arne Bengtsson som har 70 mjölkande holsteins. Gården har under flera år jobbat aktivt med att hålla celltalen nere och förbättra juverhälsan, och det har gett resultat.
- Ja men det känns bra, men det är inte direkt något vi tänker på. Vi har jobbat målmedvetet med detta i många år. Vi ville först ligga under 200 000 för högsta betalning från mejeriet, och sen så har det fortsatt droppa nedåt säger Catarina Bengtsson.
Efter rådgivning från Växa valde de att i juverhälsoarbetet att fokusera på två viktiga perioder.
- Vi fokuserar på sinläggning och kalvning. Det ska inte vara för kort sinläggningstid, och vi sinlägger de med höga celltal för sig. Vi är noga vid kalvning, och även där separera de med för höga celler. Det bygger ju också på att vi har möjlighet att separera djur under laktationen, vi har möjlighet att plocka ut fyra djur med höga celltal. Och då måste man tänka på beläggningsgraden, det kan inte vara 110 procent fullt.
Basnivån och korrekta mjölkningar
Den generella hygienen tror Catarina också är en viktig del i att hålla celltalet nere.
- Man ska inte glömma basnivån av celler, och se till att den är låg. Det ska vara rent och snyggt överallt, rena vattenkoppar, liggbås, rent foderbord, rena foderfickor, ja allt ska vara rent.
Något mer som Catarina också framhåller för att lyckas är att mjölkningen verkligen fungerar och sker på rätt sätt.
- En otroligt viktig sak är korrekta mjölkningar. Det är helt självklart att alla djur blir ordentligt mjölkade i roboten. Att vi ser till att dom blir det och fungerar i roboten. Det är uteslutet att det går kor här som inte mjölkas ordentligt. Viktigt också att roboten diskar ordentligt och är ren.
Det är roligt att jobba med friska djur.
Att hålla celltalet nere och ha en god juverhälsa sparar både pengar, tid och gör arbetet roligare enligt Catarina.
- Dels så vill vi ju ha den högsta betalningsklassen till mejeriet. Korna mjölkar också lite mer. Det sparar arbete och tid med mindre sjuka djur, det blir ett bättre flyt i arbetet med mindre juverinflammationer. Jag skulle gärna titta närmare på kostnaden och arbetsinsatsen för att nå låga celltal i relation med vad det finns att tjäna på att ha låga celltal, i kronor räknat. Och såklart så är det roligare att jobba med friska djur, avslutar Catarina Bengtsson på Folkared Kvarn.
Det behövs en plan för låga celltal
Att lyckas hålla celltalet så lågt under en lång tid är en stor bedrift. Men det kräver också bra rutiner och en plan enligt djurhälsoveterinär Cecilia Kindefäldt i Vimmerby.
- Att lyckas med celltalet under en längre tid kräver att det finns en gemensam plan på gården för hur man ska jobba med juverhälsan. För att hålla celltalet nere över tid behöver man bland annat ha bra mjölkningsrutiner som alla som mjölkar är väl införstådda i.
Hygien behöver vara på topp så att kor, kvigor och sinkor har det rent och torrt där de äter, går och ligger. En god juverhälsa och lågt celltal kräver också ett kontinuerligt arbete.
- Man måste inse att det inte funkar med en enstaka insats för att få ner celltalet, utan det krävs ett kontinuerligt arbete med att följa upp kor med avvikelser i juvret och därtill välja ut lämpliga djur för avel. Att hitta och behandla akuta mastiter i tid är en annan viktig parameter, likväl som att separera akut sjuka djur och kroniska smittbärare, för att skydda de friska korna, säger Cecilia Kindefäldt.
Robotar innebär andra utmaningar
Gårdar med robot ställs dessutom inför en rad andra utmaningar. Till exempel att det kan vara svårare att upptäcka en mastit i tid eftersom man inte känner lika regelbundet på kornas juver.
- Det är om möjligt ännu viktigare med höga krav på hygien i roboten, då man inte kan styra mjölkningsordning och det är många djur som mjölkas mellan varje diskning. Därtill finns det många faktorer, både på individnivå, som rangordning, och på gruppnivå, till exempel driftstopp eller många nya kvigor som ska mjölkas in samtidigt, som kan störa flödet. Det leder till att det blir längre tid mellan mjölkningarna, med resultatet att celltalet stiger. Därför är det extra upplyftande att se exempel på gårdar som trots dessa svårigheter lyckas så väl med sitt juverhälsoarbete, avslutar djurhälsoveterinär Cecilia Kindefäldt.
