Växt- och vallodling i osäkert läge
I vissa delar av Sverige är vårbruket redan avklarat, medan en del fortfarande har snö kvar på fälten. I det osäkra världsläget gäller det att fokusera på det vi själva kan påverka.
Stora variationer mellan gårdar
Inköpspriset på kväve till odlingssäsongen 2022 varierar från 11 - 40 kr kg. Till en blandvall som gödslas med 160 kg kväve kan alltså kvävekostnaden variera mellan 1 760 - 6 400 kr per hektar. Det påverkar såklart produktionskostnaden på grovfodret:
- Blandvall med avkastning på 8 ton ts per hektar
Om priset på kväve ökar med 10 kr per kg, ökar produktionskostnaden med 22 öre per kg ts. - Vårkorn med avkastning på 4 ton per hektar
En prisökning på kväve med 10 kr per kg ökar produktionskostnaden med 20 öre per kg.
Skulle dessutom dieselpriset höjas med 5 kr litern, ökar kostnaderna med ytterligare 8 öre per kg.
Skörd per hektar är en viktig faktor
Kostnader för mark, jordbearbetning, utsäde och växtskydd är densamma oavsett vilken skörd man får. Att öka skörden per hektar kan vara ett bra sätt att minska sina produktionskostnader. Det är många faktorer som påverkar skörden, det gäller att göra alla rätt.
Genom att räkna ut produktionskostnaderna går det att se om det är värt att odla spannmål till utfodring, eller om det är billigare att köpa in. Hör gärna av dig till oss om du önskar rådgivning.
Kontakta en produktionsrådgivare
Vallstrategi och klöver
Vallen ligger i flera år och dess artsammansättning påverkas av flera faktorer. En plötslig förändring i vallstrategin, som att sänka gödslingen för att satsa på klövern, kan ge ett oönskat resultat. Eftersom sänkt gödsling leder till minskad volym och råproteinhalt, krävs en större vallareal och mer inköpt kraftfoder för att kompensera. Och räcker inte kvävet gäller det att prioritera var den ska läggas.
En förstaårsvall med rödklöver har inte lika stort kvävebehov som en äldre vall utan rödklöver. Förstaskörden är volymmässigt den största skörden, och eftersom vallbaljväxterna inte börjat växa fullt ut ska man inte dra ner på kvävegödslingen till förstaskörden. Om kvävet inte räcker, sänk gödslingen till återväxtskördarna.
För att kunna förlita sig mer på klövern i framtiden gäller det att göra rätt från början, redan vid etableringen. Börja med att välja en vallfröblandning med röd- och vitklöver i. Blålusern kan också vara aktuellt.
Om fröblandningen innehåller 10-15% vallbaljväxter går det att blanda i 2-3 kg till. Sänk både utsädes- och gödselmängden på insåningsgrödan för att ge ljus till insådden. Gynna klövern genom att skörda insåningsgrödan som helsäd istället för att tröska.
Rödklövern trivs bäst när den inte odlas för ofta på samma fält. Sträva mot några klöverfria år om det finns möjlighet, och odla exempelvis spannmål emellan i växtföljden. Precis som många andra grödor trivs inte rödklöverplantorna där det är surt, lågt pH och packskador.
Ärtor i helsäd
Ett sätt att sänka kvävebehovet är odla fler kvävefixerade grödor. Att odla ärtor i helsäden halverar kvävebehovet eftersom ärtorna förser sig själva med kväve. Ärtorna bidrar också med protein i helsäden. Här är det viktigt att tänka växtföljden, ärtor bör inte odlas tätare än vart åttonde år.
Behålla spannmål till egna djur istället för att sälja?
Produktionskostnaden för egenproducerat foder, som exempelvis spannmål, går att räkna fram och gör det lättare att budgetera. Och vad som händer i omvärlden påverkar inte lika mycket. Saknas lagringsmöjligheter på gården i form av silos, kan det vara en idé att undersöka möjligheten att krossensilera. Det kräver inga tunga investeringar.
Diskutera gärna din växtodling med oss.