Nu har politiker chans att ta beslut som krävs

Under hösten 2021 upplevde hela samhället kraftiga prisökningar på el och drivmedel. Priserna på lantbrukets insatsvaror har också ökat kraftigt under året som gått. För animalieproducenter är ökningen i kraftfoderkostnaden mest kännbar. Där har priset ökat från 3,50 kr/kg till 6 kr/kg* på ett år. Det är en ökning med över 70 procent.

- 2022 kommer inte att vara året då vi animalieproducenter tjänar stora pengar, men jag förespråkar att vi tänker långsiktigt och på framtiden. De kostnadsökningar vi ser i Sverige upplevs även bland producenter i andra länder. I Sverige har vi mjölk- och köttföretagare en konkurrensfördel i vår omfattande grovfoderproduktion, säger Magnus Carlman, styrelseordförande Växa.

Avräkningspriserna måste hänga med

2021 var första gången som avräkningspriset för konventionell mjölk passerade 4-kronorsgränsen per kg. Och ersättningen per kg nötkött tangerar nu 50-kronorsnivån.

- Mjölken är den av animalierna där avräkningspriserna har hängt med någorlunda snabbt. För nötkött, gris och kyckling finns det en eftersläpning i ersättningen till lantbrukaren. Slaktpriserna för till exempel nötkött, behöver öka snabbt nu för att inte det ska få negativa konsekvenser på marknaden som helhet.

Det kan vara frestande att slakta sina djur och sälja det spannmål man har på lager till de höga prisnivåer som gäller nu, säger Magnus Carlman. Skickas många djur på slakt nu får det i sin tur negativ effekt på slaktpriserna. Det kan på sikt även påverka branschens framtida möjligheter.

Stora skillnader mellan producenter

Just nu är variationen ovanligt stor mellan olika lantbrukare inom samma verksamhetsgren. En stor fördel är om du har avtal med bundet pris på insatsvaror.

- Har du rörliga priser kan fakturorna på el, konstgödsel och andra insatsvaror förblinda, och det är lätt att ta alltför snabba och radikala beslut. Vi behöver väga in de ökade intäkterna för mjölk och nötkött och tänka långsiktigt.

Håller vi nere kostnaderna och producerar så stor andel eget proteinrikt foder som möjligt, är min bedömning att det ljusnar framöver även för nötköttsproduktionen. Men jag ska vara ärlig med att vi har en utmanande höst framför oss. Jag tror inte att marknaden går tillbaka till tidigare läge, utan vi får vara beredda på fortsatt snabba och kraftiga svängningar i priser under en tid nu, säger Magnus.

Kriget i Ukraina skapar obalanser på flera sätt, men även möjligheter. Jag har själv sett exempel på nya innovativa, mindre företag i bland annat Sverige, som skulle kunna producera den konstgödsel som vi hittills importerat från Ryssland. I Europa behöver göra oss oberoende av den ryska naturgasen. Förnybar energi, som sol och vind, är också något som blir mer intressant att satsa på för oss lantbrukare när elpriserna skenar.

Som lantbrukare är du en del av svenskt försvar

Mat är en viktig del av försvaret – det räcker inte med militära satsningar. Sverige har klarat sig länge utan att vara självförsörjande. Men nu får vi upp ögonen för betydelsen av svensk produktion, menar Magnus. Protektionismen ökar i varje land när det saknas mat, fortsätter han, och man ser till det egna landets befolkning i första hand. Att livsmedelsförsörjningen lyfts fram välkomnas av Magnus.

- Lantbruket och svensk livsmedelsproduktion lyfts nu fram som viktig för hela samhället. Både i media och bland politiker. Det är på tiden! Vad som behövs nu är att politikerna passar på att genomföra Livsmedelsstrategin och vidta åtgärder som förenklar för oss lantbrukare – på riktigt. GMO-kraven, den svenska MKBn och beteslagen. Listan kan göras lång över sådant som driver kostnader inom svensk lantbruksproduktion. Mat och produktion kommer dessutom att få en mycket större betydelse i förhållande till andra frågor som diskuteras i branschen, som viltfrågor, säger Magnus.

Likviditetsstöd skulle betyda mycket – även psykologiskt

För att motverka kortsiktiga, oönskade effekter och likviditetsproblemen som många lantbrukare upplever just nu, behöver staten stötta branschen och ta bort skatter. Magnus menar att det borde staten ha råd med, eftersom de höga priserna gör att momsintäkterna för staten också är högre än tidigare.

- Just nu behövs snabba åtgärder för att stötta oss lantbrukare likviditetsmässigt. Vi vill att politikerna följer LRFs förslag med nollskatt på diesel och halverad reduktionsplikt så länge kriget i Ukraina pågår. Krispaketet till animaliesektorn som LRF driver behövs också. Att bidra till att vi animalieproducenter klarar likviditeten och känner att vi har stöd av politikerna, så att vi vågar och vill satsa framåt. Det ser jag som en värdefull försvarspolitisk åtgärd för Sverige, avslutar Magnus.

*pris per den 22 mars 2022.