Dräktighetsundersökning med ultraljud

Sparar tid, plats och pengar

Snatens Lantbruk och Vallens gård i Ljusdal har 1020 mjölkande kor och nära 2500 djur. Med så många djur måste allt fungera smidigt. På Vallens gård har det under det senaste året jobbats aktivt med både fruktsamheten och kalvhälsan. Allt i syfte att öka produktivitet och avkastning. För att maximera mjölkavkastningen är fruktsamheten centralt och en viktig del av arbetet är att kvigor och kor blir dräktiga i rätt tid. På gården används aktivitetsmätare för att identifiera brunstiga djur.

Daniel Fredin, förman Vallens gård och Sofia Nilsson, husdjurstekniker Växa.

- Tack vare dräktighetsundersökning med ultraljud, som Sofia gör, ser vi redan 28 dagar efter seminering om kvigorna är dräktiga. När vi själva dräktighetsundersökte manuellt var det först vid 42 dagar eller senare som vi kunde vara säkra på att djuret var dräktigt. När kvigorna är undersökta kan de flyttas två veckor tidigare än förut till en annan byggnad, och vi frigör på så sätt semineringsplatser för nya kvigor. När vi har rätt djur på rätt plats kan vi optimera fodret, vår arbetsplanering underlättas och vi sparar tid, säger Daniel Fredin. Vi arbetar för att ha så litet antal semineringar som möjligt per dräktighet och nu ligger vi på 1,7, men vi siktar lägre. Vi har också arbetat successivt för att sänka inkalvningsåldern, och nu ligger vi på ungefär 25 månader men siktar på 24.

Vi hittar problemkor och svag kalvtillväxt

Vid dräktighetsundersökning med ultraljud identifieras även cystor och andra problem som djuren kan ha samt att kalven växer som den ska.

– Ultraljudet är bra för att jag upptäcker mer än vad jag skulle kunna känna vid en manuell undersökning, säger Sofia Nilsson. Det är lättare att upptäcka cystor eller inflammationer, vid ultraljud. Det är också möjligt att se hur kalven mår genom att följa hjärtljudet. Genom ultraljudet kan jag dessutom fastställa hur långt dräktigheten har gått och ultraljudet visar även hur stor kalven är så att tillväxten fastställs. Registrerar jag svaga hjärtljud kan det finnas risk för att kon kastar och då kan vi sätta in förebyggande åtgärder i tid. Jag är väldigt noga med att vätskan ser bra ut, att hjärtljudet är stabilt och jag undersöker att kalven har rätt storlek med tanke på hur långt dräktigheten har gått, säger Sofia.

Förbokade besök leder till bra rutiner

Djuren som ska undersökas står uppställda när Sofia kommer, och när Sofia gjort sitt jobb är djuren klara för att flyttas över till den andra gården där de dräktiga kvigorna ska vara.

- Det är ett nöje att arbeta på Vallens gård i och med att de har förberett så väl inför mitt besök. Alla kvigorna jag ska undersöka står uppställda och mitt jobb går fort. Dessutom distraherar inte andra djur mitt arbete och arbetsmiljön blir säkrare både för mig och djuren. Att jag kan arbeta så koncentrerat spar tid och jag hinner med mer, säger Sofia.

- Det är verkligen bra med de förbokade besöken och de gör att vi på gården får bra rutiner, fortsätter Daniel. Förutom att Sofia undersöker dräktigheterna varje vecka avhornar hon kalvar. När vi fått ihop 14 avhornade tjurkalvar kan vi skicka iväg dem till den gård som brukar köpa kalvar av oss. Och när vi skickar iväg tjurkalvarna får vi mer utrymme för kvigkalvarna. Avhorning var den första tjänsten som Sofia utförde hos oss, och när hon ändå var här kom vi på att hon kunde hjälpa oss med dräktighetsanalyserna, säger Daniel. Det är verkligen smidigt att få allt gjort på en gång!

- Det händer att jag har fått frågor om seminering, säger Sofia. När jag ändå är på gården så kan jag visa och ge råd även om det. Som djurägarseminör kan man ibland behöva prata med någon, om man kört fast och inte får till semineringen.

Samarbete ger kontinuerliga förbättringar

När problem hos kor eller kvigor upptäcks, som en cysta eller att kalven inte växer som den ska, flaggar Sofia det till Daniel. Sofia tar även upp djurhälsoproblem med sin kollega Lena Piotrowski, veterinär på Växa, som också har uppdrag på gården. Det har även förekommit att veterinär och husdjurstekniker haft ett gemensamt besök på gården för att diskutera områden som man på gården vill förbättra, som till exempel kalvhälsan.

- Vi har jobbat intensivt med att skapa bättre rutiner för att kalvarna ska få en riktigt bra start i livet, säger Daniel. Vi kunde konstatera att kalvarna växte för långsamt de första tre levnadsmånaderna. Mot bakgrund av det har vi jobbat med både stort och smått: vi har råmjölktinare så att råmjölken har rätt temperatur för djuren, vi har ändrat foderstaterna, vi har ändrat så att vi är två personal som jobbar i kalvstallarna så att vi har ett lugnare och bättre tempo där. Lena, Växas veterinär, har varit en viktig samtalspartner för att identifiera förbättringsmöjligheter. Vi har också tagit hjälp av andra experter och vi har byggt om en del i stallarna.

På Vallens vill vi ständigt bli bättre

- Ofta blir det merarbete när man vill förbättra inom ett nytt område. Jag tycker det är viktigt att ta sig tid till att lyssna till de råd man får och verkligen prova dem på ett uthålligt sätt och utvärdera vad åtgärderna ger för resultat. Vi har nu friskare kalvar och bättre fruktsamhet. Det gör att vi förbättrar avkastningen, får tid över för annat och dessutom får vi ett mer varierande jobb som utvecklar oss som jobbar på gården, avslutar Daniel.