Nyckeln till ett bra grovfoder

Lämplig ts-halt i färdigt ensilage beror bland annat på gröda, skördeteknik och lagringssystem. Oftast brukar det vara omkring 30-35% i plan- och tornsilo och 30-50% i rundbalar.

Fjolårets förstaskörd var torrare än vanligt. Foderstatistiken visar att torrsubstans-halten för ensilage i snitt låg på 43%. 2019 låg den på 39% och 38% år 2017.

Ensilagets torrsubstans

Torrsubstansen i ensilaget är viktig av många anledningar. Under förutsättning att inläggningen görs snabbt och gräset packas väl får man in en större mängd ts/kubikmeter ensilage i silon. Det gör också att en större andel av sockret i grönmassan bevaras vid ett torrare ensilage.

Ett alltför torrt ensilage är svårare att packa och få fritt från syre. Det ökar risken för svamp- och mögeltillväxt med varmgång som följd. I ett för blött ensilage ökar risken för tillväxt av klostridier och andra bakterier. Vid tillväxt av klostridier bildas smörsyra och ammoniak, vilket minskar smakligheten på fodret.

Proteininnehållet

Innehåll av högvärdigt protein, som ofta är en begränsande faktor i foderstaten till våra höglakterande kor, riskerar att minska vid såväl alltför blött, som alltför torrt ensilage. Ju blötare ensilaget är och ju längre tid inläggningen tar, desto mer av grönmassans äkta proteiner bryts ner. Det syns i form av hög andel lösligt råprotein i svaret från foderlaboratoriet.

Förtorkning, användning av lämpligt tillsatsmedel och sedan snabb inläggning ger god pH sänkning. Det leder till att proteinet inte skadas lika mycket och ger därmed ett högre fodervärde hos korna. Analyssvaret visar att andelen lösligt protein blir lite lägre, vilket gynnar AAT-värdet och sänker PBV-värdet.

Lagom är alltså bäst!