Bättre juverhälsa hos nykalvade kvigor
Nya rekommendationer för skötsel och inhysning av kvigor bidrar till färre mastiter och möjligheter för en mer hållbar och konkurrenskraftig mjölkproduktion.
De nya rekommendationerna, som tagits fram av SVA och Växa, baseras på resultat från flera svenska forskningsprojekt men även på internationella rön. Rekommendationerna finns tillgängliga utan kostnad för mjölkproducenter, rådgivare och andra intresserade.
-För en långsiktigt hållbar ekonomi i ett mjölkföretag är förstakalvarnas juverhälsa viktig. Kvigorna är mjölkbesättningens framtid och kostnaden för att föda upp en kviga är hög, säger Ann Nyman, som är epidemiolog hos Växa och som arbetat i projektet.
Bättre juverhälsa i besättningar med tydliga rutiner
I studien ingick 170 mjölkbesättningar som var indelade i tre grupper beroende på hur bra de lyckats med juverhälsan hos nykalvade kvigor. För att ta reda på orsakerna till skillnaderna studerades skötselrutiner och inhysning från kalv till kalvning. Projektet genomfördes av statsveterinär Karin Persson Waller på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i samarbete med djurhälsoveterinär Åsa Lundberg och epidemiolog Ann Nyman på Växa.
– När vi jämförde rutiner och annan besättningsdata hittade vi både framgångs- och riskfaktorer. De tydligaste skillnaderna mellan grupperna var att de som lyckats bäst oftare använde skrivna rutiner för råmjölksutfodring, hade lägre celltal i tankmjölken och behövde skicka färre kor till slakt på grund av dålig juverhälsa. Dessutom var automatiska mjölkningssystem mindre vanliga bland dessa besättningar. Som väntat var mjölkproduktionen högre i de besättningar som lyckats bäst. De mjölkade oftare i ordning utifrån juverhälsa och hade oftare skrivna rutiner för utfodring av dräktiga kvigor. Att ha skrivna rutiner ger goda förutsättningar för bra tillväxt. Det kan förklara varför kvigorna var yngre när de kalvade i de besättningar som lyckats bäst med kvigorna, säger Karin Persson Waller.
– Vi hoppas att dessa rekommendationer, tillsammans med den praktiska informationen om hur man ska lyckas, ska komma till nytta för lantbrukare, veterinärer och andra rådgivare som vill förbättra juverhälsan hos nykalvade kvigor, avslutar Åsa Lundberg.
Totalt har 12 rekommendationer tagits fram liksom praktisk information om hur man lyckas med varje rekommendation.