Sätt ljus på produktionen
Har du koll på belysningen i ditt stall? Teknikutvecklingen för olika typer av belysning går i rasande fart och utbudet på marknaden tycks bara bli större.
Belysning i stallar
Det är framförallt det mer energisnåla och hållbara alternativet LED-armaturer, som slagit igenom och är numera den vanligaste ljuskällan i djurstallar.
Ljus är elektromagnetisk strålning som har våglängds- och partikelegenskaper som påverkar hur både vi och djuren upplever vår omgivning. Eftersom synen är det sinne som ger oss mest detaljerad information om vår omgivning, är det en viktig faktor för en god arbets- och djurmiljö. Forskning visar också tydligt att valet av belysning i mjölkkostallar har påverkan på mjölk-produktionen.
Mjölkavkastningen ökar när den naturliga dagsljuslängden förlängs
Det som sker när ljus når ögat, oavsett om det är dagsljus eller artificiell belysning, är bland annat att reaktionen skickar en signal som minskar utsöndringen av melatonin.
Melatonin: Styr sömnen och påverkar den biologiska dygnsrytmen. Hormonet hämmar frisättandet av IGF-1 och Prolaktin. I mörker ökar halten av melatonin och gör dig helt enkelt trött.
Vi kan alltså påverka kornas biologiska dygnsrytm och aktivitet genom att förse våra stall med en välplanerad belysning. Bra ljus ger alltså ökade nivåer av både Prolaktin och IGF-1, vilket i sin tur leder till ökad mjölkproduktion, ökat foderintag och ökad aktivitet.
IGF-1: Är ett naturligt tillväxthormon som liknar insulin och fungerar som en slags budbärare för tillväxt av kroppsmassa och skelett.
Prolaktin: Stimulerar både tillväxt, utveckling av mjölkbildande celler i juvret och mjölkproduktion.
Ljus och mörker spelar roll
För att uppnå optimal effekt krävs en tillräcklig variation i belysningsstyrkan. Det innebär att dagsljuset måste vara tillräckligt starkt och nattbelysningen tillräckligt svag.
För mjölkande kor är rekommendationen en god, långvarig belysning med cirka 16 ljustimmar per dag och 8 timmar mörker.
För sinkor och kvigor i sen dräktighet, rekommenderas istället en längre mörkerperiod - cirka 16 timmar mörker och 8 ljustimmar. Den förlängda mörkerperioden ger en minskad koncentration av prolaktin i blodet. Antalet receptorer i mjölkkörtel, lever och immunceller ökar. Det gynnar juverutvecklingen inför den kommande laktationen.
Få koll på belysningen med mobilen
Idag finns ett flertal applikationer för ljusmätning som du enkelt kan ladda ner till din smartphone. Ett exempel är Galactica Luxmeter.
Om ljusnivån i stallet inte är så bra som det är tänkt, kan det bero på att ljuset och hur rent det är i stallet hänger samman. Eftersom ljuset reflekteras och sprids lättare mot rena, ljusa ytor behöver belysningsarmaturerna vara enkla att rengöra. Belysningsstyrkan under den mörka vinterperioden, belysningsfördelningen över stallet och utnyttjande av dagsljuset, är också viktiga att se över.
Nuvarande rekommendationer
Lantbrukets brandskyddskommitté har gett ut rekommendationer för elinstallationer i lantbruk och hästverksamheter där olika nivåer av belysningsstyrka och rekommenderad kapsling anges. I planering av stallbelysning kan ljuset delas in i arbetsljus, orienteringsljus och nattbelysning. Där anpassas arbetsljuset efter personalen och ska vara tillräckligt starkt för en god arbetsmiljö.
Produktion/Avdelning | Belysningsstyrka LUX | Rekommenderad kapsling |
Nötdjursstall | ||
Mjölkrum | 200 | IP 55 |
Mjölkningsavdelning, lösdrift | 400–500 | IP 55 |
Djuravdelning, foderbord | 150 | IP 54 D |
Båsplats, uppbundna djur | 250 | IP 54 D * |
Kalvavdelning | 150 | IP 54 D * |
Lösdriftsavdelning | 150 | IP 54 D * |
Spannmålshantering | ||
Spannmålslager | 50 | IP 54 D |
Inlastningsavdelning | 100 | IP 54 D |
Foderberedningsutrymme | 100 | IP 54 D |
Övrigt | ||
Nattbelysning | 3-5 | ** |
Maskinhall | 75 | IP 23–54 D * |
Loge/skulle | 75 | IP 54 D |
Verkstad | 100 | IP 23 |
Arbetsbänk | 400–500 | ** |
Lux är lumen per kvadratmeter. D-märkning innebär att armaturen klarar av en temperatur upp till 90⁰C vid normal drift. Att en stallavdelning rekommenderas D-märkning innebär att avdelningen anses ha en förhöjd brandrisk.
* Om miljön inte är dammig krävs inte D-märkt armatur, särskild utredning krävs.
** Belysningen ska uppfylla samma kapslingskrav som övriga armaturer i respektive utrymme.
IP-klassning
Utöver belysningsstyrkan är de olika IP-klassernas betydelse något som kan vara bra att hålla koll på när det är dags för ny belysning. Klassningen på kapslingsskydd är en kodning för olika skyddsnivåer. Den första siffran berättar hur tät en kapsling är mot inträngande av fasta föremål, medan den andra siffran anger hur vattentät kapslingen är.
Första siffran | Andra siffran |
0 Inget skydd | 0 Inget skydd |
1 Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 50mm | 1 Skyddad mot droppande vatten |
2 Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 12mm | 2 Skyddad mot droppande vatten. Maxvinkel 15⁰ |
3 Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 2,5mm | 3 Skyddad mot strilande vatten. Maxvinkel 60⁰ |
4 Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 1mm | 4 Skyddad mot strilande vatten från alla vinklar |
5 Dammskyddad | 5 Skyddad mot spolande vatten från munstycke |
6 Dammtät | 6 Skyddad mot kraftig överspolning av vatten |
7 Kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada | |
8 Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten | |
9 Skyddad mot varmt vatten med högt tryck |
Förklaring av kapslingsklasser - IP XX. Informationen är hämtad från Elsäkerhetsverkets webbplats 2020.