Genomiska avelsvärden fungerar!
Intresset för genomiska avelsvärden ökar snabbt i norden, och nu visar forskningen också på att det är ett säkert kort.
Forskare på SLU har tillsammans med oss på Växa Sverige och VikingGenetics, undersökt om genomiska avelsvärden är säkrare än de avelsvärden som baseras på föräldrarnas medelvärde, härstamningsindex.
Intresset för genomiska avelsvärden har ökat snabbt i Sverige och i våra nordiska grannländer, och anses vara säkrare än vad traditionella avelsvärden är. Nu har forskarna jämfört genomiska avelsvärden med traditionella för kvigor födda mellan 2013-2015, för att se hur deras faktiska egenskaper visade sig.
Omfattande datamängd bakom positiv slutsats
Forskarna tittade på 12 egenskaper inom produktion, hälsa och exteriör. För egenskaper med låga arvbarheter som intervallet från första till sista insemination, kliniska mastiter, kalvningsegenskaper, klövhälsa och övrig hälsa syntes en stor förbättring på säkerheten av avelsvärdet. Förbättringar visades även på egenskaper med hög arvbarhet så som produktion.
Forskarnas slutsatser är att genomiska avelsvärden är säkra. Att djurägare kan fortsätta att grunda sina beslut på kvigornas genomiska avelsvärden när kommer till fortsatt avel och val av rekryteringsdjur. Hos nordiska rösa raser var avelsvärdena 38-136% säkrare beroende på delegenskap, Holstein 42-194% och Jersey 11-78% säkrare avelsvärden.
Att denna forskning har kunnat genomföras bygger på data från de medlemmar som inom Växa Sverige deltagit i VikingGenetics LD-/Genvikprojekt. Där stora delar av besättningarna genomtestats, varit anslutna till Kokontrollen, registrerat veterinärbehandlingar, klövverkningar och exteriörbedömt sina djur.
