De gick mot strömmen

Från kött till mjölk i Harshult

Det visade sig svårt att växa till en större produktion med dikor, mest på grund av betesdriften. Gården har en stor del naturbeten och många olika små skiften. Valet stod mellan att minska dikoproduktionen för att klara arbetet på en man, eller växla upp och kunna sysselsätta ytterligare en person.

Eftersom två av parets barn också har intresse av lantbruk, blev valet att satsa på mjölkproduktion. Sonen Anton, 20 år, har börjat jobba hemma efter avslutad naturbruksutbildning och dottern Stina, 18 år, går just nu på ett naturbruksgymnasium.

Gården

Här finns 130 hektar åker och 105 hektar bete, med 70 KRAV-godkända mjölkkor och 20 dikor. Det är övervägande holsteinkor, men även SRB, någon jersey och jerseykorsning. Eftersom en del av betet är på naturreservat, valde de att behålla en liten del av dikobesättningen för att kunna utnyttja betet optimalt.

Albert jobbade åt en annan mjölkbonde, som tidigare ägde gården. När den förre ägaren lade ner sin verksamhet tog Albert över och arrenderade gården 2011. Då renoverades det gamla mjölkkostallet till ett dikostall, och mjölkgropen som fanns gav istället plats åt tre behandlingsboxar.

Albert och Pernilla köpte gården 2015

De renoverade och byggde om ungdjursstallet. Våren 2019 byggde de ett lösdriftstall med en Lely-robot, och stallet stod sedan färdigt den 7 oktober samma år.

Albert har ritat och byggt det mesta av stallet själv, med hjälp av sin bror, och bara hyrt in hjälp till att färdigställa taket. Det har gjort det möjligt att hålla ner kostnaderna betydligt. Däremot har de diskuterat ritningen och stallets läge med Växa Sveriges byggnadsrådgivare, för att få fler tips och andra synvinklar. 

Utmaningar i samband med övergången

Det var inte lätt att få tag på mjölkande KRAV-kor, eftersom reglerna säger att man inte får köpa in djur från många olika besättningar. Arla hade också en överproduktion på eko-mjölk, vilket innebar att de skulle få ut det konventionella priset för den ekologiska mjölken. Det hade inte gått ihop med de dyrare kraftfoderkostnaderna. Därför föll valet istället på Emå-mejeriet, som de nu levererar till. 

Det var också tufft med ekonomin i början, särskilt eftersom stallet inte var fullbelagt med mjölkande kor. Däremot har personalen på banken varit förstående och hjälpsamma, vilket har underlättat.

-Man behöver så mycket fler grejer till mjölkkor, än till dikor, säger de båda roat. Mjölkkorna är så mycket känsligare, men samtidigt roligare att arbeta med. Korna blev också lite bekväma, när stallet inte var fullt, så det var svårt att få igång kotrafiken.

Albert och Pernillas tips till dig som planerar lägga om produktionen

• Tänk igenom saker noga och rådfråga till exempel veterinärer, klövvårdare och andra lantbrukare vad man ska tänka på.
  
  
• Gör studiebesök på andra gårdar.
  
  
• Se till att det finns utrymme för att utveckla/expandera/ändra inriktning.
  
  
• Bygg enkelt för att hålla ner kostnaden.
  
  
• Våga för att vinna!