Stötta varandra i krisen

Grönfoderblandningar som havre och ärtor har såtts nu i höst. De har också undersökt möjligheterna till helt okonventionella foder som bröd och ammoniakbehandlad halm. För att spara på foder, skickade de i första halvan av juli iväg de djur som ändå var planerade att slaktas, vilket innebar en lägre intäkt. Ändå tycker Marita att de kunde varit ännu tidigare ute.

Att hitta lösningar

- Vi har jobbat hårt, både med att säkra tillgången på foder och med djurförsörjningen. Och nu håller vi på att diskutera villkor med vår bank. Jag har noterat att Sparbankerna i Halland tagit initiativet till att bjuda in sina lantbrukskunder till en diskussion om kreditvillkoren. Det initiativet utmanar jag vår bank med. Fler banker borde hänga på, menar Marita.

Var trygg i dina beslut

Andra veckan i augusti såddes havre/ärtor efter höstvetet, för att få grönmassa under hösten. Även om de inte vet hur resultatet blir är Marita och familjen nöjda med beslutet, eftersom de ser att utsädet grott.

- Vi har nu fått det första heldagsregnet för i år, så det känns riktigt bra. Vi har börjat en grovplanering av foder, och vi hoppas på en tredjeskörd i början av oktober.

Gallring bland djuren i första halvan av juli gjordes för att minska behovet av foder under vintern. Även om djuren inte uppnått optimal slaktvikt är familjen nöjd med beslutet. De planerar nu att ha kvar resten av djuren i mjölkkobesättningen.

Tar hjälp utifrån där det behövs

- Vi tar kontakt med en produktionsrådgivare för att gå igenom de olika fodermedel vi har så här långt, och om hur vi ska resonera för att säkra mjölkavkastningen. Vi har drygat ut den lilla förstaskörden med halm av alla slag - ärt, gräsfrö och vanlig halm. Vi har säkrat upp med färdigfoder, men vi behöver hjälp med foderstaten och med att få detaljerna på plats.

Mitt i krisen med torkan ser jag också positiva tecken, som att växtodlare tagit rätt på halmen till oss djurbönder i år. Det ska de ha en eloge för!

Marita menar att de har situationen någorlunda under kontroll nu, men hon tycker i efterhand att de kunde varit ändå tidigare ute, innan priset på spannmål och färdigfoder började röra sig uppåt.

- Vi gick och väntade alltför länge på att regnet skulle komma till andra skörden, sen till tredjeskörden, och vi hade fullt upp med att ta hand om djuren. Vi borde ha agerat snabbare med att köpa in foder, säger Marita.

Bekymrad över slaktköerna

- För vår gård känner jag fortfarande viss oro över om sommarens hetta får följder för höstens mjölkproduktion. Det kan finnas risk för ett mjölktapp under vintern. Jag vet inte heller hur de alternativa fodermedlen kommer att fungera, och hur de kommer att påverka avkastningen.

För mjölkbranschen som helhet är jag bekymrad över slaktköerna, och att vi lantbrukare måste ”lagra djur” som vi hellre vill skicka på slakt. Jag har känt tydligt att slakterierna inte vill hålla några lager av kött.

Lärdomar inför framtiden

- Det vi lärt oss är att för framtiden försöka ha lite mer lager av foder och att totalt sett bli mer självförsörjande på foder. Att diskutera med banken nu är också viktigt, och att visa att man har en plan och prognos framåt.

Det jag tycker vi lär oss av foderkrisen är hur viktigt det är att hålla kontakten med varandra inom branschen för att utbyta råd, och få tips. Jag har varit öppen med hur svårt vi har det, och det har känts bra att kunna diskutera med andra som har liknande problem. Vi behöver stötta varandra lantbrukare emellan när det är svåra tider!

Råd

• Var inte rädd att ta de strategiska besluten för ditt företag – vänta inte! Du kanske förlorar pengar, men läget kan bli ändå sämre.
• Ta en diskussion med banken, säkra likviditeten och om möjligt kreditvillkoren.
• Prata med din rådgivare om fodersituationen - vilka möjligheter finns i alternativa foderstater och hur säkra avkastningen och tillväxten i din mjölk- och köttproduktion.
• Fokusera på glädjeämnen, så att du får energi. Fira när du fått tag i halm eller lyckats köpa foder!
• Dela med dig av dina erfarenheter genom att prata med andra lantbrukare. Alla har det lika tufft. Vi behöver stötta varandra!
• Planera redan nu för nästa år, och säkra produktionen framåt så gott det går.
  
  

Har drivit animaliebranschens frågor i Högnivågruppen

Förutom att arbeta med den egna gården, har Marita Wolf för Växa Sveriges räkning deltagit aktivt i Högnivågruppen tillsammans med Växa Sveriges avdelningschef för Rådgivning och företagande, Ulrika Lundberg. Gruppen samlar representanter från hela branschen och har letts av Palle Borgström, LRFs ordförande.

Syftet med gruppen har varit att samordna aktiviteter för att motverka effekterna av torkan och att se till att ha gemensamma underlag för att driva frågorna gentemot politikerna.

- Frågor som vi från Växas sida drivit i gruppen är vikten av att mjölk- och köttproducenterna inte står för kostnaden i form av att ha djur i stallarna som står i slaktkö, men som slakterierna inte vill ta emot. Vad jag önskar av våra politiker är att någon annan än vi lantbrukare står för kostnaderna för att slakta ut djur.

Växa Sverige har också ett uppdrag i att räkna på grovfoderbalansen, som behövs för att räkna fram det totala värdet av foderbristen som har uppstått. Detta blir ett viktigt underlag att använda gentemot våra politiker.

Genom arbetet i gruppen har vi dessutom drivit frågorna kring att lätta på regelverket, bland annat i form av lättnader i beteslagstiftningen. I Högnivågruppen blev det också en väckarklocka när vi visade på de fallande nivåerna i trenden vad gäller semineringar. Då förstod alla att torkan kan få långsiktiga konsekvenser både för mjölk- och köttproduktionen.

Semestrande personal har gått in i tjänst

Som styrelseordförande i Växa Sverige märkte jag tydligt av att semestrande personal gick in i tjänst och tog fullt ansvar när effekterna av torkan och värmen visade sig så svåra. Många inom Växa har jobbat under sommaren med att ta fram råd, underlag för arbetet i Högnivågruppen och med att skapa beredskap inför hösten. Jag är både nöjd och stolt över allas insatser inom Växa Sverige, avslutar Marita.