Internationellt fokus på husdjursavel
Husdjursgenetiker från stora delar av världen samlades i februari i Auckland, Nya Zeeland för att presentera och diskutera de senaste forskningsrönen och trenderna inom husdjursavel.
Anledningen var världskongressen i husdjursgenetik, WCGALP, ett evenemang som organiseras var fjärde år. I anslutning till detta års kongress anordnades även årsmötena för Interbull samt husdjursregistrering, ICAR. På möten var det stort fokus på förbättrad avelsvärdering för hälsoegenskaper samt på nyttan och utmaningar med genomisk avelsvärdering.
Fler länder avelsvärderar för hälsoegenskaper
Betydande framsteg inom avelsvärdering för sjukdomsresistens och klövhälsa sker nu även i länder utanför Norden, såsom Kanada, USA och Nederländerna. Bland annat kommer USA lansera avelsvärden baserade på sjukdomsregistreringar i april 2018 även om det dröjer innan dessa avelsvärden vägs in i deras avelsmål Net Merit. Dessutom visade flera länder på ökad användning av indikatoregenskaper för att förbättra sina avelsvärderingar för hälsoegenskaper. Ett exempel är alternativa sätt att nyttja celltalsuppgifter som en indikator för mastit.
Nordiska avelsvärderingen i framkant
De nordiska länderna har en lång erfarenhet av avelsvärdering för hälsoegenskaper och Elisenda Rius-Vilarrasa från Växa Sverige presenterade den nya nordiska avelsvärderingen för Övrig hälsa som lanserades i november 2017. I den så avelsvärderas sedan länge svenska, finska och danska djur baserade på framförallt veterinärregistreringar för en rad metaboliska, fruktsamhets- och bensjukdomar. Den stora nyheten är att vi sedan november också inkluderar tillgängliga uppgifter om ketonkroppar, BHB och aceton, vilket ger säkrare avelsvärden för metaboliska sjukdomar främst ketos.
Genomiska avelsvärden – nytta och utmaningar
Vad det gäller genomiska avelsvärden diskuterades både utmaningarna med beräkning av dessa avelsvärden och deras säkerhet, samt värdet av genomiska avelsvärden för lantbrukarna. Forskning från Australien visade att användning av genomiska avelsvärden för avelsurval bland besättningens kvigor är effektivt. Prestationen hos kor i första laktation stämde bra överens med deras genomiska avelsvärden som kvigor. Slutsatsen var att lantbrukare tidigt i kalvens liv kan bestämma vad kalvens ska användas till.
När genomisk selektion introducerades var förväntningen att det skulle bli lättare att begränsa inavelsökningen. Trots detta har det från flera länder nyligen rapporterats att inavel inom holsteinrasen har ökat markant. En svårighet är hur man bäst definierar och beräknar inavel nu när det finns mycket genotypdata. Det är också en utmaning att inom ett avelsprogram för en ras hitta en bra balans mellan inavelsökningen och genetiskt framsteg.
