Vi alla producerar säkra, hållbara och klimatsmarta råvaror
Jämfört med andra länder utmärker sig svensk mjölkproduktion genom sin låga användning av antibiotika. All svensk mjölkproduktion utmärker sig också genom att vara en av världens mest klimatsmarta.
Vårt förebyggande djurhälsoarbete ger friska djur med hög avkastning, vilket i sin tur leder till en klimatsmart produktion. Detta gäller all svensk produktion – både ekologisk och den som brukar kallas konventionell. Regeringen har i Livsmedelsstrategin lagt tydligt fokus på ökad produktion av all lantbruksproduktion i Sverige, vilket är till nytta för både konsumenter, råvaruproducenter och för branschen som helhet. I Livsmedelsstrategins handlingsplan lyfts däremot eko fram med egna, specifika mål i form av att 30 procent av jordbruksmarken och 60 procent av offentlig konsumtion ska vara ekologisk år 2030. Vi i Växa Sverige menar att det behövs en inriktning i Livsmedelsstrategins handlingsplan som tar tillvara svenskt lantbruks fulla potential på ett bättre sätt än genom fler detaljregler för produktion och konsumtion. All svensk produktion borde lyftas fram, och Sverige borde bli ett föregångsland genom att vägleda nutida och framtida konsumenter till klimatsmarta och hållbara val vid köp av livsmedel – på fler sätt än genom att välja ekologiskt.
Både ekologisk och konventionell produktion har unika mervärden
I Sverige har vi både ekologisk och konventionell produktion med unika mervärden och det finns efterfrågan på båda. Sverige har sedan 80-talet arbetat med förebyggande djurhälsoarbete. Vi har därför friska djur som mjölkar bra, vilket bidrar till att utsläppen från produktionen av en liter svensk mjölk är 44 procent lägre än världsgenomsnittet, och användningen av antibiotika till kor är bland de lägsta i världen.
Kunskap och samarbete lägger grunden till god djurhälsa och säkra livsmedel
Växa Sverige är ett företag som arbetar med rådgivning och utbildning till bönder på svenska gårdar och bidrar till en långsiktigt sund djurhållning inom både mjölk- och köttproduktion. Den svenska modellen där olika aktörer samverkar, för att genom förebyggande arbete öka djurhälsan och utrota sjukdomar, har visat sig vara effektiv. Arbetssättet minimerar också användningen av läkemedel som till exempel antibiotika.
– Produktionen på svenska lantbruk håller en mycket hög nivå, och det finns ett genuint intresse på gårdarna för djurens välbefinnande och hälsa. Vi ska vara stolta över vårt långsiktiga arbete och att de svenska bönderna ligger tjugo år före bönder i många andra europeiska länder. Detta gäller inte minst arbetet mot antibiotikaresistens, säger Margareta Båtelsson, ansvarig för Växa Sveriges veterinära verksamhet. Vi har också lyckats utrota flera sjukdomar i Sverige. Vårt arbete bidrar till friskare djur, friska djur behöver inte antibiotika, och detta gäller för såväl ekologisk och konventionell produktion i Sverige, säger Margareta.
Ställ inte ekologisk inriktning mot annan svensk produktion
Förra året var endast drygt 1 av 10 mjölkgårdar i Sverige ekologiska och mängden ekomjölk är 13 procent av total mängd producerad mjölk för helåret 2016. År 2002 var andelen ekomjölk 4,4 procent*. Med bibehållen ökningstakt fram till 2030 och med samma totala mängd producerad mjölk som nu, skulle ekologisk mjölk utgöra 25 procent av total mängd mjölk år 2030, genom naturlig efterfrågan på marknaden, och utan politisk styrning.
– Ekomarknaden är intressant för oss mjölkproducenter, men de mjölkbönder som inte producerar ekologiskt måste också få tydliga signaler om att deras produktion behövs, säger Marita Wolf som är ordförande i Växa Sverige. Vi vill inte att lantbrukare med olika produktionsinriktningar ska ställas mot varandra, utan alla lantbrukare ska känna att de kan bidra till strategin och till svensk livsmedelsproduktion. Det behövs för att produktionen i Sverige totalt sett ska öka, vilket dessutom är målet även i livsmedelsstrategin. Inom branschen ser vi att investeringsviljan bland svenska mjölkbönder är alltför låg. Lönsamheten i mjölkproduktionen har länge varit låg, vilket påverkar investeringsviljan, även om lönsamheten sedan ett par månader tillbaka är bättre.
Satsa på att konsumenten ska kunna göra medvetna val – verktygen finns
Svensk produktions mervärden ska ställas i relation till importerade livsmedel som i de flesta fall ger en högre klimatbelastning utanför Sverige än vår egen produktion, och till och med kan ge risk för ökad antibiotikaresistens, då få andra länder kommit så långt som Sverige med förebyggande arbete med djurhälsa och låg föreskrivning av antibiotika. Till det kommer alla transporter. Både ekologisk och konventionell produktion i Sverige har mervärden som inte är "konventionella" eller "bulk", där mervärden som låg klimatbelastning och god djurhälsa kan härledas från primärproduktion till produkt.
Mjölkproduktionen inom Sverige faller och importberoendet ökar
Sverige är ett av de länder i världen som har hög konsumtion av mejeriprodukter, en konsumtion som till att allt större del täcks upp av import. Under de senaste 10 åren har Sverige gått från en import på ungefär 20 procent av alla mejeriprodukter som konsumeras i Sverige till 40 procent år 2015. Bara under de senaste 12 månaderna har mjölkproduktionen fallit med över 3 procent i Sverige*, då gårdar läggs ner och på grund av att de mjölkbönder som är kvar inte ökar sin produktion i samma takt som produktionsminskningen när gårdar läggs ner. Låg investeringsvilja bland mjölkproducenterna är en av förklaringarna till att mjölkproduktionen faller.