Historia

1898

Hvilans kontrollförening bildas med Nils Hansson i spetsen.​ Kontrollåret löpte mellan 1 oktober - 30 september. Kontrollassistenter vägde morgon och kväll och fetthaltsbestämde. Fodret vägdes och foderstater räknades 2 ggr/månad. Kontrollföreningarna lade grunden för hela avelsverksamheten med ett gediget register av härstamning, födelsedatum, kalvningar, betäckningar, avkastning och fetthalt.​

1943

Södra Luggude seminförening blev den första seminföreningen.

1947

En stor del av tjurarna såldes på avelsföreningarnas auktioner. Då fanns 3 155 tjurföreningar med 76 390 medlemmar och 4 126 tjurar. Den gamla byatjuren blev nu föreningstjuren.​

1951

En hålkortsanläggning installerades vid Institutet för Husdjursförädling på Wiad. Karl-Gustav Björk ledde arbetet med föra över djuruppgifter till hålkort för att möjliggöra maskinell bearbetning av data.

1952

De engelska forskarna Christopher Polge och Lionel Edward Aston Rowson, revolutionerande med metod för frysning och upptining av spermadoser.​ Pelletsmetoden och stråmetoden förenklade transporterna, möjliggjorde​ långtidslagring​ och gav större tillgång.

1955

Hålkortsanläggningen flyttas från Wiad till Hållsta gård, vars ägare Börje Olsson kom att spela en viktig roll i lantbrukets datautveckling.

1959

Nötboskapskontrollen omorganiserades och B-kontroll infördes. Central databehandling av kontrollbokföringen startar och delfinansieras genom statliga regleringsmedel. RSS - Riksorganisationen Sveriges Seminföreningar, bildar SHS - Svensk Husdjursskötsel. 

1960

Svenska Kontrollföreningarnas Riksförbund går ihop med SHS. Samma år flyttade NAT, Nämnden för Avkommebedömning av tjurar, till Hållsta.

1962

Stordatorn EMIL, Elektronisk Maskin i Ladugårdsarbetet, gör entré och ersätter hålkortsanläggningen. SHS’s ordförande Johan Ahlsten skriver på kontraktet för 259 000 $.

Under kontrollåret 1962/63 överfördes ungefär hälften av landets alla kontrollerade kor till automatisk databehandling, och andra hälften året därpå.

1963

Kokontrollen har varit ICAR-godkänd sedan starten. Men i samband med att B-kontroll infördes och lantbrukarna själva tilläts utföra kokontrollarbetet, fick Sverige ta emot en delegation från ICAR, The International Committee for Animal Recording. Granskningen ansågs nödvändig eftersom ICAR, som nu förvaltades av avelsbesättningar i Europa och Sydeuropa, var tveksamma till det nya arbetssättet i Sverige.

Under besöket inspekterade de hur arbetet gick till på gårdarna. Arne Roos, senare vd för SHS, var själv med och skjutsade runt ICARs kontrollanter för att visa upp Sveriges Kokontroll. Efter att ha sett hur det gick till kunde ICAR godkänna det nya arbetssättet och därmed ett fortsatt svenskt medlemskap.

1965

Antalet kontrollassistenter kunde nu rationaliseras ned till 316, från att ha varit 707 fem år tidigare.

1967

Det finns 26 kontrollföreningar detta år. Hushållningssällskap och lantbruksnämnder omorganiseras. Kontrollföreningarna och seminföreningarna påbörjar en sammanslagning för att senare bli husdjursföreningar.

NAB blir medlem i Svensk Husdjursskötsel. SHS ändrar inriktning från enbart avel till att satsa på individprövning av köttrastjurar, tillväxtkontroll inom dikobesättningar och program för härstamningskontroll.

1968

Enligt rapporten Husdjursstatistik finns 229 kontrollassistenter som betjänar i medeltal 102 besättningar. De har i medeltal kört 15712 km i tjänsten.

Två föreningar börjar utnyttja laboratoriepersonal för analysarbetet, vid särskilt lab. Enbart fetthalt analyseras.

1969

Lantbruksdata AB grundas i Hållsta. Gemensamma husdjursföreningar bildas med ansvar både för semin och kokontroll.

1970

Registrering av viktiga sjukdomar införs i Kokontrollen.

1977

Husdjur handhar kontrollverksamheten i samtliga områden utom Södermanland, Gotland och Västerbotten.
All analysverksamhet genomförs vid laboratorier.

1978

Cellhaltsmätning av leverantörsmjölk börjar nämnas, och även analys av mjölkprov på enskilda kor. 

Slutet av 1970-talet, början av 1980-talet

Nya provburkar, ställ av plast införs. Blandningskärl för mjölk och ösare börjar användas. Införandet genomförs av SHS tillsammans med Mjölklabb och husdjursföreningarna.

1980

Svensk Husdjursskötsel blir en mer heltäckande serviceorganisation. Dåvarande vd Arne Roos tillträdde 1977 efter att Börje Olsson, som 1943 grundade SHS, gick i pension.

Det finns 17 707 besättningar med 408 687 kor i kontroll, med en medelbesättning på 23,1 kor som mjölkar 6 034 kg 4%-ig mjölk.

I utredningen Kokontrollen inför 80-talet går en enkät ut till 900 lantbrukare. I sammanfattningen nämns följande:

• Provmjölkning, inrapportering, arbetet upplevs som acceptabelt
• 40 % av gårdarna anger att extra hjälp behövs vid provning
• Problem med mjölkmätning härrör till största delen från Milkoscopeanvändning
• Förslag om införande av system för fasta provmjölkningsdagar, underlättar planering
• Redovisningen utnyttjas i hög grad, speciellt i större besättningar >50 kor
• Stort intresse för en utbyggd sjukdomsredovisning
• Intresse för ökad kontakt djurägare – kontrollassistent, samt ytterligare rådgivning från föreningarna. Intresse ökar med större besättningsstorlek, ökad avkastning samt längre utbildade, yngre djurägare
• Behovet av fortsatt intensiv personalutbildning poängteras

1981

Protein analyseras vid samtliga laboratorier, dock ej för alla provningar.

1982

Cellhalt analyseras minst 4 gånger per år för enskilda kor.

1983/1984

Samtliga kor analyseras för protein, samtliga provningar.

1985

Andelen anslutna besättningar i Kokontrollen ökar till 70% från 1970-talets 47%.​

Mitten av 1980-talet till början av 1990-talet

Andel kor i Kontroll redovisas. Under denna period ligger Södermanland i topp med över 90-95 % kontrollanslutna kor. När Södermanlands kontrollförening övergår i Malmens Husdjur sjunker andelen något men fortfarande över 80 % anslutning.
Genomsnitt i landet pendlar under många år kring 70 %, trenden är stigande andel anslutna.

Mitten av 1980-talet och framåt

Husdjursföreningarna har hyrt ut provmjölkningsutrustning, anpassad för rörmjölkning, företrädesvis Milcoscope. Denna verksamhet börjar nu fasas ut och lantbrukarna får anskaffa egen utrustning. SHS varuförmedling upphandlar TruTest mjölkmätare och distribuerar dessa via husdjursföreningarna.

1987

Endast Gotlands kontrollförening återstår av 26 kontrollföreningar. 17 husdjursföreningar organiserar kontrollverksamheten.

Cellhalt analyseras nu varje månad för samtliga kor i Kokontroll.

1988

En stor omläggning av Kokontrollens IT-system genomförs, där följande kan nämnas utöver betydligt enklare och snabbare hantering och bearbetning av data:

• Nya provmjölkningsrapporter och redovisningar införs, som dock bygger på tidigare använda.
• ECM kg mjölk ersätter tidigare redovisat kg 4% mjölk. ECM bygger på mängden fett och proteininnehåll i mjölken. 
• Kotavlan införs.
• Kokort införs.

1990

Inga enskilda kontrollföreningar finns, enbart 16 husdjursföreningar organiserar kokontrollen.

1992

Första systemet för seminbokföring skapas.

1994 - 1995

Kokontrollen blir huvudaktör för skapandet av Sveriges Officiella identitet, SE-identitet, i CDB-databasen som byggts av SHS och Svensk Mjölk. Efter EU-inträdet -95 nekades privata företag att äga databaser som kan utgöra underlag för premier och stöd. CDB-databasen flyttades därför över till Jordbruksverket.

Att sända och ta emot data från CDB-databasen blir däremot tillåtet genom avtal. Det gör att djurägare anslutna till Kokontroll, Härstamningskontroll eller KAP, bara behöver rapportera kalvningar och förflyttningar till en instans.

1997

SMR, Svenska Mejeriernas Riksförening och SHS, Svensk Husdjursskötsel fusioneras under namnet Svensk Mjölk. Sexton år senare upphörde Svensk Mjölk och den husdjursnära verksamheten gick över till Växa Sverige.

2002

Nyckeltal Djurhälsa lanseras, föregångaren till nuvarande Signaler Djurvälfärd™ som visar nyckeltal för djurhälsa, fertilitet samt möjligheter till jämförelser.

2004

Användandet av stordatormiljön och dess satsvisa uppdateringar under nätterna upphör. Nu anpassas istället datasystemen för Kokontrollen och gör det möjligt att uppdatera data online dagtid.

2005–2010

Mina tjänster med en rad webbrapporter skapas. Det blir nu möjligt att logga in och få tillgång till rapporter inom fruktsamhet, besättningsnivå, enskilt djur, celltal, avkastningsprofil, livstidsavkastning och laktationsavkastning. Benchmarkingsystem gör att användarna också kan se besättningens mejerileverans och göra jämförelser med likvärdiga besättningar.

Alla redovisningar blir tillgängliga on-line via ett dokumentarkiv, vilket underlättar kontakter med rådgivningspersonal. Bland redovisningarna finns svar på progesterontest, mastitodlingsresultat och serviceanalyser. 2010 tillkom dessutom Nyckeltal Avel som presenterar hondjurens avelsvärden.

2006

Ett PC-program lanseras för överföring av data från gårdsprogram via Postmästaren och PC-Stalljournal.

2007

Provmjölkningsarbetet förenklas. Nu behövs bara ett mjölkprov tas ut för analys vid ett av dygnets mjölkningstillfällen. En stor arbetsbesparing, speciellt i stora besättningar.

Det är också nu som KKPC – Kokontrollen på PC skapas. Kodata, PC-Stalljournal, PC-Kokontroll och Postmästaren byggs ihop till 4 kommunicerande moduler, från att tidigare varit separata pc-program. KKPC blir djurägarnas verktyg i Kokontrollen ända fram till 2023.

2009-2010

Nya provburkar för mjölkanalyser införs. Dessa är ett led i rationaliseringen av kokontrollarbetet både i besättning och på mjölklabb. Nyheter:

• Streckkoder, möjliggör säkrare koppling ko-id – analysresultat
• Större mjölkmängd – 25 ml vilket på sikt medger fler analyser, se senare PCR-Mastit, PAG, BHB.

2010

Instrumentpanelen lanseras och kan visa status för besättningens produktion och djurflöde. Data hämtas in från Kokontroll, mjölkleverans, seminbokföring, kalvningar och förflyttningar.

2011

PCR Mastitanalys blir ett tillval i mjölkanalysen. Analysen via Kokontrollen kan visa DNA från specifika bakterier i mjölk som orsakar mastit. Det ger vägledning för vilka åtgärder som är aktuella, beroende på vilka bakterier som eventuellt kan finnas i kons mjölkprov.

2012

Kokontrollen och Härstamningskontrollens databas slås ihop med KAP’s databaser. Nu finns alla uppgifter om nötkreatur, oberoende av ras, samlad i en och samma databas. Samma år lanseras AMS-Link för att förenkla provmjölkningen hos AMS-besättningar.

2014

Dräktighet Analys blir ett tillval i mjölkanalysen genom Kokontrollen. Ett protein i mjölken analyseras och visar om kon är dräktig.

2018

BHB-analys som visar besättningens energiförsörjning, startas upp för analys av mjölken i Kokontrollen. Året därpå finns redovisningen presenterad under energiförsörjning kring kalvning i MinGård.

2019

Managementverktyget MinGård® lanseras. Alla mjölk- och köttproducenter som är anslutna till Kokontroll, Härstamningskontroll eller KAP får tillgång till verktyget.