KAP – Bestämmelser

Härstamningskontroll ingår i detta och är bas för officiell härstamning och stambokföring. Denna kan kompletteras med produktionskontroll, registrering och uppföljning av tillväxt genom vägning av djur, slaktuppgifter.

1. Allmänt

1.1 Ändamålet med KAP är att skapa underlag för foderstyrning, produktionsplanering, sjukdomsbekämpning och avelsarbete i enskilda besättningar, för avelsvärdering av tjurar och hondjur, för det allmänna avelsarbetet i övrigt, kvalitetsbeskrivning av djur i livdjurshandel, för rådgivning, utvecklingsarbete, forskning med mera.

1.2 KAP skall utföras på sådant sätt att tillförlitliga uppgifter erhålles om djuren för de uppgifter som ingår i KAP bokföringen.

1.3 Fälthuvudman för KAP utses av Växa Sverige. Fälthuvudman skall vara husdjursförening eller av sådan ägd organisation. Växa Sverige ansvarar för att fälthuvudman finns i varje del av landet.

1.4 Fälthuvudmannen skall till KAP ansluta varje besättning med nötkreatur för vilken ägaren eller innehavaren är beredd att följa gällande regler och bestämmelser för KAP.

1.5 Den som hos fälthuvudmannen tilldelats övervakningsansvaret att KAP utförs enligt gällande regler och bestämmelser, så kallad KAP-ansvarig, skall ha genomgått av Växa Sverige auktoriserad utbildnings för husdjurstekniker eller på annat sätt inhämtat motsvarande kunskaper. Detta skall godkännas av Nötkontrollnämnden. KAP-ansvarig skall äga noggrann kännedom om Jordbruksverkets gällande föreskrifter, Växa Sveriges regler och bestämmelser, anvisningar och instruktioner beträffande kontrollbokföringen med mera.

1.6 Fälthuvudmannen skall lämna förslag på KAP-ansvarig och vederbörande skall godkännas av Nötkontrollnämnden.

1.7 Personal som utför fältarbete inom KAP skall ha genomgått av Växa Sverige auktoriserad utbildning, Husdjursteknisk kurs eller Behörighetskurs eller inneha motsvarande kunskaper.

1.8 Fälthuvudmannen ansvarar för att arbetet med KAP inom föreningens område bedrivs enligt Växa Sveriges bestämmelser och anvisningar, att berörd personal har föreskriven kompetens, har fått erforderlig instruktion för att kunna utföra sina arbetsuppgifter samt att verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt.

1.9 Djurägare som deltar i KAP är skyldig att följa gällande regler och bestämmelser enligt fälthuvudmannens anvisningar. Djurägare som medvetet bryter mot dessa regler och bestämmelser kan uteslutas ur KAP av fälthuvudmannen. Anmälan och uteslutning skall ske till Nötkontrollnämnden med angivande av orsak till uteslutning. Djurägaren är ansvarig för att rapportering till datasystemet, vägning med mera blir utfört i samråd med fälthuvudmannen.

1.10 Djurägare som deltar i KAP kan överklaga fälthuvudmannens beslut hos Nötkontrollnämnden. Nämndens beslut kan överklagas hos Växa Sveriges Husdjursnämnd vars beslut kan överklagas hos Jordbruksverket.

2. Djur som skall delta i KAP

2.1 Alla nötkreatur skall anses som en besättning och ha samma produktionsplatsnummer om de hålls tillsammans för likartad produktion (dikor).

2.2 Alla djur avsedda för köttproduktion i anslutna besättningar skall delta i KAP.

2.3 Undantag från punkt 2.2 kan medges av fälthuvudman och skall anmälas till Nötkontrollnämnden med angivande av orsak till beslutet.

3. Kokontrollår

Kontrollåret börjar den 1:a september och slutar den 31:a augusti.

4. Identitetskontroll

4.1 Djur födda före 1995-01-01, och som ej var registrerade med födelseidentitet i Växa Sveriges databas, skall vara märkta med blå förpräglade plastöronbrickor med följande uppgifter:

• SE, landsbeteckning för Sverige.
• Besättningens produktionsplatsnummer, den besättning där djuret fanns när öronbrickorna beställdes 1999.
• Djurets individnummer.
• Kontrollsiffra.
• Jordbruksverkets logotyp.

4.2 Djur födda före 1995-01-01, undantag gäller för djur födda till och med 1996-05-31, och som var registrerade med födelseidentitet i dåvarande Svensk Husdjursskötsels databas, skall vara märkta med förpräglade plastöronbrickor med följande uppgifter:

• Husdjursföreningsnummer.
• Besättningsnummer där djuret föddes.
• Djurets individnummer. Färg, form och storlek på dessa plastöronbrickor kan variera.

4.3 Djur födda från och med 1995-01-01 skall vara märkta med förpräglade gula plastöronbrickor. Undantag gäller för djur födda till och med 1996-05-31 vilka kan vara märkta enligt 4.2. De gula plastöronbrickorna enligt 4.3 skall innehålla följande uppgifter:

• SE, landsbeteckning för Sverige.
• Födelsebesättningens produktionsplastnummer.
• Djurets individnummer.
• Kontrollsiffra.
• Jordbruksverkets logotyp.

4.4 I samtliga fall skall djuret vara märkt med en plastöronbricka i vardera örat. Endast utrustning och plastöronbrickor som godkänts av Jordbruksverket får användas. Märkningen utförs av djurhållaren eller av någon som denne anlitar.

4.5 Det finns tre typer av plastöronbrickor.

• Originalöronbrickor, används för märkning i födelsebesättningen.
• Ersättningsbrickor, används om en originalöronbricka försvinner eller blir oläslig. Ersättningsbricka skall innehålla exakt samma uppgifter som originalöronbrickan.
• Reservbricka, kan användas i stället för ersättningsbricka under förutsättning att en original eller ersättningsbricka finns kvar på djuret. Reservbricka innehåller förpräglade uppgifter om besättningen, SE + produktionsplatsnummer eller husdjursföreningsnummer + besättningsnummer. Individnummer och i förekommande fall kontrollsiffra skrivs på reservbrickan för hand med märkpenna med bestående skrift.

4.6 Importerade djur skall märkas med en röd plastöronbricka i ena örat med konstruerat svenskt identitetsnummer. Dessa röda plastöronbrickor erhåller djurhållaren från Jordbruksverket. Djurets ursprungsmärkning från födelselandet skall även behållas.

4.7 Kalvar skall märkas med plastöronbrickor i bägge öronen senast 20 dagar efter födseln. Om kalven lämnar födelsebesättningen före 20 dagars ålder måste den märkas innan den lämnar födelsebesättningen.

4.8 Om ett moderdjur tillfälligt hålls på en annan produktionsplats, till exempel vid sambete, och kalvar där, skall kalven märkas med det produktionsplatsnummer där modern normalt hålls.

4.9 Det åligger djurhållaren att svara för att besättningens samtliga djur är korrekt identitetsmärkta och att vid försäljning kontrollera att djurets märkning stämmer med uppgifterna på härstamningsbevis/säljbevis.

4.10 Det åligger fälthuvudmannen att när så behövs, eller på uppdrag av Nötkontrollnämnden, utföra stickprovsmässig kontroll av djurs härstamning med hjälp av DNA-analys.

4.11 Om ett inköpt djur har samma individnummer som ett annat djur i besättningen skall det inköpta djuret behålla sin födelseidentitet men även tilldelas ett annat bruksnummer.

5. Härstamningskontroll

5.1 För registrering av semineringar i den enskilda besättningen gäller Jordbruksverkets föreskrifter om seminverksamhet. Semin-/ betäckningsrapporter skall insändas för registrering enligt fälthuvudmannens anvisningar.

5.2 Vid faderskapsbestämning används endast betäckningar och semineringar som inträffat 310-240 dagar före kalvningen. Undantag gäller för så kallad tidig kalvning (förlossningskod 9 rapporterad) då betäckningar och semineringar som inträffat 240-215 dagar före kalvningen används.

5.3  Där känd betäcknings-/ inseminationsdag rapporterats för den senast använda tjuren tillämpas följande regler: Den sist använde tjuren anges som far med undantag av följande fall då ingen känd fader kan fastställas såvida inte härstamningen kan styrkas genom DNA/ blodgruppsanalys, nämligen

5.3.1 Om djurets moder betäckts av eller seminerats med sperma från olika tjurar inom sex dagar med utgångspunkt från den sist använde tjuren.

5.3.2 Om djurets moder betäckts av eller seminerats med sperma från olika tjurar inom en tid överstigande sex dagar och kalvningen med utgångspunkt från datum för den näst sist använde tjuren inträffat inom nedan angivna dagantal. Vid bestämning av ras utgår man från djurets moders ras. Är modern korsning bestäms rasen från hennes första rasdel (faderns ras).

• SRB, SAB  inom 289 dagar
• SLB ”287 ”
• SKB ”294 ”
• SJB ”287 ”
• RB ”289 ”
• Hereford ”292 ”
• Charolais ”293 ”
• Aberdeen Angus ”288 ”
• Limousine  ”296 ”
• Simmental  ”294 ”
• Highland Cattle  ”283 ”
• Belted Galloway ”289 ”
• Blonde d` Aquitaine  ”301 ”
• Dexter  ”289 ”
• Galloway  ”289 ”
• Tripler  ”293 ”
• Piedmonts  ”293 ”
• Gelbvieh  ”294 ”
• Chianina  ”293 ”
• South Devon   ”289 ”
• Montbeliard  ”289 ”
• Fleckvieh  ”294 ”
• Wagyu  ”288 ”
• Dansk Korthorn  ”289 ”
• Brown Swiss  ”289 ”
• Rödkulla  ”289 ”
• Fjällras ”289 ”
• Väneko ”289 ”
• Bohuskulla  ”289 ”
• Ringamålako  ”289 ”
• Telemarksko  ”289 ”
• Vestlandst fjordfe  ”289 ”
• Dolafe ”289 ”
• Bison ”289 ”
• Buffel ”289 ”
• Annan ras ”289 ”

5.4 Om den senast använde tjuren utnyttjats för fri betäckning används följande test:

Alt. 1. Ingen tjur inom intervallet 240- 310 dagar = okänd fader. Vid tidig kalvning gäller intervallet 215-310 dagar.

Alt.2. En tjur inom intervallet 240- 310 dagar = känd fader. Vid tidig kalvning gäller intervallet 215-310 dagar.

Alt. 3. En tjur inom intervallet normal dräktighetstid +/- 11 dagar och annan tjur utanför normal dräktighetstid +/- 17 dagar. Den första tjuren blir känd fader.

Normal dräktighetstid, dagar, beräknat med hänsyn till moderns ras.

• SRB, SAB  281 dagar
• SLB   279 ”
• SKB   286 ”
• SJB   279 ”
• RB   281 ”
• Hereford  284 ”
• Charolais  285 ”
• Aberdeen Angus  280 ”
• Limousin  288 ”
• Simmental  286 ”
• Highland Castle  275 ”
• Beled Galloway  281 ”
• Blonde d´Aquitaine  293 ”
• Dexter  281 ”
• Galloway  281 ”
• Tiroler  285 ”
• Piemontese  285 ”
• Gelbvieh  286 ”
• Chianina  285 ”
• South Devon   281 ”
• Montbeliard  281 ”
• Fleckvieh  286 ”
• Wagyu  280 ”
• Dansk Korthorn  281 ”
• Brown Swiss  281 ”
• Rödkulla  281 ”
• Fjällras  281 ”
• Väneko  281 ”
• Bohuskulla  281 ”
• Ringamålako  281 ”
• Telemarksko  281 ”
• Vestlandst fjordfe  281 ”
• Dolafe   281 ”
• Bison   281 ”
• Buffel   281 ”
• Annan ras  281 ”

Är modern korsning bestäms hennes ras efter första rasdelen i hennes ras (faderns ras).

Alt. 4. Två eller flera tjurar inom intervallet normal dräktighetstid +/- 17 dagar = osäker fader.

5.5. Fälthuvudman får dock utan hinder av vad som sägs i 5.2 och 5.3 avgöra faderskap då färgteckning, hornstatus eller resultat av tidig dräktighetsundersökning klart utesluter andra tänkbara fäder. Rapport om på ovanstående sätt avgjort faderskap skall lämnas till Nötkontrollnämnden.

Exempel då färgteckning kan användas:

• Hondjur av SRB seminerad med SLB- och SRB-tjur med svart kalv - SLB-tjuren säker fader.
• Hondjur av SRB seminerad med SLB- och SRB-tjur med röd kalv - SRB-tjuren kan anges som fader endast om man med stor sannolikhet vet att SLB-tjuren inte bär anlag för röd färg.
• Hondjur av mjölkras seminerad med tjur av mjölkras samt tjur av röd köttras och med röd kalv. Faderskapet kan fastställas med utgångspunkt från kalvens färg och rastyp när kalven uppnått en ålder av minst tre månader.
• Herefordteckning på kalv efter ko av annan ras.
• Charolais- eller jerseyfärgad kalv av klart avvikande färg (ras) kan i regel anses vara fallen efter tjur av charolais eller jersey om sådan är aktuell. Generella regler kan här inte ges.

Exempel på fall där tidig dräktighetsundersökning kan användas för fastställande av faderskap:

• Modern är seminerad en viss dag, 18-24 dagar senare sker ominseminering med annan tjur. Ytterligare 18-24 dagar därefter är djuret ins-anmält men djuret är inte brunstigt utan konstateras istället dräktig (dräktighetstid cirka 6 veckor). Tiden mellan dräktighetsgivande ins – kalvning får inte överstiga normal dräktighetstid med mer än högst 11 dagar för att första tjuren skall få anges som fader.
• Modern är seminerad viss dag. Tidigast 21 dagar därefter släpps djuret ihop med tjur. Inom 30 dagar efter det att djuret släppts ihop med tjur sker dräktighetsundersökning och djuret konstateras dräktig. Tiden mellan ins-datum – kalvning får inte överstiga normal dräktighetstid med mer än 11 dagar för att semintjuren skall få anges som fader.

5.6 För kalvar födda efter en embryoinläggning sker kontroll av moder- och faderskap som beskrivet i paragraf 5.2 - 5.4 under förutsättning att uppgifter om spolning, inläggning och härstamning för embryot registrerats innan kalvens födelse. Om så ej har skett får härstamningsverifiering ske med DNA-analys (microsatelliter) eller Genomisk analys.

5.7 Om härstamning ej kan fastställas med beskrivna regler kan man genom DNA-analys (microsatelliter) eller annan godkänd DNA-teknik verifiera härstamningen och införa i kodatabasen.

5.8  Genomisk analys kan ersätta DNA-analys med microsatelliter under förutsättning att båda föräldrarna är genomiskt testade. I samband med genomisk avelsvärdering sker kontroll, verifiering av angiven härstamning som då kan ersätta DNA-analys (microsatelliter). 

5.9 Identitets- och härstamningsuppgifter (fader och moder) för djur som inte är fött i besättningen får införas i besättningens kontrollbokföring endast om uppgifterna kan verifieras genom utdrag ur Växa Sveriges databas.

5.10 Identitets- och härstamningsuppgifter för importerade djur, sperma och embryon får införas i kodatabasen om uppgifterna verifieras med utländskt härstamningsbevis eller stambokscertifikat samt uppgifter om DNA för härstamningsverifiering. Det åligger importör att ta fram nödvändiga dokument.

6. Journalföring

Jordbruksverkets föreskrift för journalföring av djur skall gälla för djur i besättningar anslutna till KAP. Betäckningar och semineringar skall journalföras.

7. Vägningar

7.1 I avelsarbetet med köttdjuren är det bland annat vikter på djuren som utgör underlag för avelsvärdering och för kvalificering till stambokföring enligt NAB:s register A. Registrering av vikter är frivillig. Vikterna kan registreras av djurägaren eller officiell kontrollant. För stambokföring i NAB:s register A krävs att vikter registreras av officiell kontrollant. Den registrerade vikten korrigeras enligt nedanstående. Korrigerade vikter används som underlag för stambokföring i NAB:s register A. Respektive rasförening beslutar i övrigt i frågor som rör införande av djur i NAB:s register A.

7.2 Vägningstillfällen. Tidpunkten för vägning inom tillåtet viktintervall av 200- och 365-dagarsvikter bestäms i förväg tillsammans med fälthuvudmannen.

Födelsevikt: skall registreras senast 4 dagar efter kalvens födelse. Vikt och vägningsdatum skall rapporteras in till datasystemet tillsammans med kalvningen. Födelsevikt måste vara registrerad för att ett djur senare skall erhålla korrigerad 200- och/eller 365- dagars vikt och/eller bli avelsvärderade.

200-dagarsvikt: Vägning skall ske i åldersintervallet 150-250 dagar. I särskilda fall kan intervallet vid 200- dagarsvägning utsträckas till 125-275 dagar, nämligen om kalven går kvar hos modern och åldersskillnaden mellan yngsta och äldsta kalv överstiger 100 dagar.

365-dagarsvikt: Vägning skall göras i åldersintervallet 305-425 dagar.

550-dagarsvikt, för kvigor: Vägning skall göras i åldersintervallet 500-625 dagar.

Djur som vägts inom aktuellt åldersintervall och fått denna vikt korrigerad till 200 dagar eller 365 dagar får ej omvägas för att ersätta tidigare korrigerad vikt med mindre än att det kan visas att vågutrustningen vid det första vägningstillfället varit felaktig. I sådana fall skall samtliga djur från den aktuella vägningen vägas om och vikterna ersätta tidigare registrerade vikter under förutsättning att åldersintervallet tillåter detta. Går det ej att väga om inom förskrivet åldersintervall skall om vågutrustningen varit felaktig de felaktiga vikterna strykas. Djur som av veterinär anses vara så sjukt att vägning under sjukdomstiden skulle ge en missvisande vikt får vägas senare om åldersintervallet tillåter.

7.3 Fälthuvudman äger rätt att begära kontrollvägning av djur som  vägts av djurägare eller dennes ombud i de fall vikterna skall korrigeras till officiell födelse-, 200- eller 365-dagarsvikt. Vid kontroll av vikter registrerade av djurägaren tas endast hänsyn till kontrollvikter som är högst 10 dagar äldre än de av djurägaren registrerade vikterna.

7.4 Korrigering av kontrollvikter enligt 7.3 skall ske på sätt som Nötkontrollnämnden beslutar.

7.5 Hanteringsfållor eller liknande anordningar skall finnas för vägning av djur.

7.6. Våg som används för vägning av djur skall vara funktionsduglig, kalibrerad och registrera vikt med tillfredsställande noggrannhet.

8. Kontrollbokföring

Uppgifter om avkastning, kalvningar, semineringar/betäckningar med mera skall rapporteras till det centrala datasystemet för officiell kontroll på formulär eller datamedium som fastställs av Växa Sverige. Blanketter och andra indataformulär skall godkännas av Nötkontrollnämnden. Sammanställningar av resultat från den officiella kontrollen skall redovisas till djurägare, fälthuvudmän och övriga intressenter på redovisningar och datamedium i enlighet med de sekretessregler som gäller för Växa Sverige.

9. Kontroll av vågutrustning

Våg skall stå plant och vågrätt. Belasta med fodersäckar eller dylikt till 250-300 kg eller högre om de djur som skall vägas är väsentligt tyngre än 300 kg. Alternativt belasta vågen med tre-fyra personer vars vikt kontrollerats av annan fungerande våg. Det är viktigt att belasta vågkorgen dels i båda kortändar var för sig, dels centralt. Djur som vägs bör stå mitt i vågkorgen. Erforderliga rörliga delar skall hållas rena och väl inoljade. Fjädervisarvåg med oljedämpning skall ha olja i rätt nivå. För vågar som flyttas ofta är det viktigt att kontrollera oljenivån. Alla stationära vågar skall en gång per år kontrolleras enligt ovan. Vågar som flyttas skall kontrolleras före, under och efter varje vägningsomgång. Detta gäller såväl vågar som flyttas inom en enskild besättning som ambulerande vågar.

Dessa regler ersätter Svensk Mjölks regler av den 19 december 2014

Växa Sverige 2021-09-01