Proteineffektivitet
Kvävegödsel och proteinfodermedel utgör en stor del av kostnaden i produktionen. Det lönar sig att använda dessa resurser klokt och effektivt.
Optimerad proteinutfodring
- bra för djur, ekonomi och miljö
Hög proteineffektivitet uppnås med hög produktion av protein via mjölk samtidigt som mängden råprotein via foderintaget hålls lågt. Genom att göra en endagars foderstatskontroll, till exempel i samband med provmjölkning, kan du få en mycket god uppfattning om proteineffektiviteten på din mjölkgård just nu.
Ett annat sätt att hålla koll på proteineffektiviteten är via indikatorer, till exempel med urea i tankmjölken. För att nå hög produktion, god djurhälsa och fruktsamhet samt hög proteineffektivitet brukar mjölkurea mellan 3,5-4,5 mmol/liter i tanken vara lagom.
Analysera för kvalitet och innehåll
Ett grovfoder av god hygienisk och näringsmässig kvalitet är en grundförutsättning för framgångsrik mjölkproduktion. Se till att ha analyser på alla fodermedel. Dessutom rekommenderas att matcha inköpta fodermedel mot näringssammansättningen på de egenproducerade fodermedlen för att få en optimal foderstat.
Anpassad utfodring
Genom att utfodra djuren efter deras behov som skiftar under olika skeden i livet ökar effektiviteten. Detta kan uppnås genom att antingen gruppera djuren efter näringsbehov eller genom att anpassa utfodringen på individnivå beroende på om du har fullfoder, blandfoder eller separatutfodring.
Mjölkkor i tidig laktation och vid hög avkastning behöver högre proteinnivåer än de med lägre avkastning. Under sinperioden tål korna en stor variation i proteinhalt, och de har ett lägre proteinbehov än mjölkande kor. Råprotein är egentligen bara ett mått på hur mycket kväve som ingår i foderstaten och tar inte hänsyn till proteinets kvalitet eller till bildningen av mikrobprotein i vommen. Djuren har behov av aminosyror, inte av råprotein.
AAT - aminosyror både från foder som inte brutits ner i vommen och från mikrobprotein som bildats i vommen tas upp i tunntarmen. För att vommikroberna ska kunna bilda så mycket aminosyror som möjligt behöver de förutom kväve även tillgänglig energi, främst i form av kolhydrater. PBV - proteinbalans i vommen, är ett mått på balansen mellan tillgängligt protein och energi för mikroberna i vommen.
Minimera sortering
Det är viktigt att alla kor har möjlighet att äta tillräckligt för att de ska klara av att producera så mycket som de har kapacitet för. Maximera tiden med foder på foderbordet. Se även till att det finns tillräckligt många ätplatser. Med fullfoder och blandfoder är det viktigt att djuren inte kan sortera ut enskilda foderpartiklar i alltför stor omfattning. Risken är annars att lågrankade kor inte får möjlighet att äta det de behöver och att högrankade kor blir för feta. Det kan även vara bra att kontrollera träcken ibland för att kunna upptäcka om det finns osmälta foderpartiklar i den.
Egenproducerat foder
Ökad egenproduktion av proteinfoder kan löna sig men kräver ibland investeringar. Räkna och utvärdera om det kan vara en lönsam väg för dig. Ett alternativ kan vara att öka proteinmängden och kvalitén i vallfodret genom ökad klöverandel, anpassad gödsling och förtorkning samt användning av ensileringsmedel. Det kan också vara att odla proteingrödor som raps, åkerböna, ärter och eventuellt lupin. Helsädesensilage av proteingrödor kan vara ett bra alternativ till tröskning av den mogna grödan.
Att öka proteineffektiviteten ökar även hållbarheten i mjölkproduktionen, både ekonomiskt och miljömässigt. Se över om det är något du kan göra för att förbättra proteineffektiviteten i din produktion.
