Parasiter och bete

Löpmagsmasken – ostertagia

Löpmagsmasken är den parasit som är viktigast i de flesta besättningar. Ofta är nedsatt tillväxt det enda symtomet men ibland kan även diarré eller dåligt allmäntillstånd förekomma. Smittan förebyggs genom att förstagångsbetande djur får beta parasitfria beten som inte har betats av nötkreatur senaste året. Om det inte finns, är beten som betats av äldre djur att föredra.

Ett senare betessläpp kan också minska belastningen. Att byta till parasitfritt bete efter midsommar är också positivt. Är parasittrycket högt kan avmaskning behövas. 

Lungmask

Lungmask är en parasit som brukar ge symtom först på höstkanten. Djuren får torr hosta och nedsatt tillväxt.

Sommarsjuka

Sommarsjuka orsakas av en parasit som heter Babesia divergens. Den sprids med fästingar och drabbar framför allt djur som går på bete. Fästingarna fungerar som en reservoar för smittan, vilket gör att problemet kan vara väldigt lokalt och till och med vara avgränsat till enstaka beten. Parasiten infekterar värddjurets röda blodkroppar och gör att dom går sönder. Djuren får symtom som missfärgad urin, apati, lös avföring och hög feber som övergår i undertemperatur. Sjukdomsförloppet går ofta fort och om inte infektionen behandlas i tid är det vanligt att djuren dör av anemi och chock. Sätts behandling in i tidigt skede när djuret fortfarande har feber är dock prognosen ofta god.

Sommarsjuka har något som kallas omvänd åldersresistens, vilket betyder att kalvar klarar av sjukdomen bättre än äldre djur. Djur som har träffat på smittan utvecklar immunitet, vilket kan utnyttjas för att göra djuren mer motståndskraftiga. Vuxna djur som inte träffat på smittan innan löper stor risk att bli väldigt sjuka. En strategi för att minska risken för sjukdomsfall kan innefatta betesplanering och kontroll av fästingbördan.

Stora leverflundran

Djur i alla åldrar kan drabbas. Slaktanmärkning är en vanlig väg att få kännedom om att djuren smittats av stora leverflundran. Den kan ge symtom som nedsatt tillväxt och minskad mjölkproduktion, särskilt i slutet av sommaren och på hösten.

Betesplanering är en nödvändig del i strategin för att hantera Stora leverflundran på gårdsnivå. Att stängsla bort sanka partier eller att inte beta där alls på eftersommaren och hösten kan vara en lösning. Det är också viktigt att djuren får friskt vatten. I en del fall behövs avmaskning.

Flugangrepp

Med hjälp av EU-medel från Landsbygdsprogrammet har Växas experter på djurvälfärd sammanställt forskning som visar att angrepp av stickande flugor kan hämma tillväxt hos ungdjur. Det finns därför god anledning att behandla nötkreaturen i förebyggande syfte för att öka djurvälfärden och i förlängningen undvika produktionsförluster.

De beteenden som utlöses av flugangrepp delar forskarna in i defensiva, alltså svansviftningar, stampande och huvudrörelser respektive skyddande, såsom bunching, när flocken ställer sig tätt samman med huvudena vända inåt.

Forskning visar att grupper utan behandling mot flugor har signifikant fler bunching-tillfällen och spenderar mer tid stående tätt ihop jämfört med behandlade grupper. Bunching kan utlösas redan vid 9-12 betesflugor i ansiktet och vid 20 flugor minskar betestiden. Det stöds av en studie som visat att betestiden minskat 20-25 minuter/dag vid 10-11 betesflugor.

För stickflugan ökar bunching redan när antalet överstiger en fluga per ben. Enligt forskare kan bunching och stampande på grund av flugor vara en bidragande orsak till söndertrampad betesmark, särskilt kring foderplatser där stickflugan snabbt kan föröka sig i foderspillet. Beteendet kan även medföra skada på kalvar när ko och kalv hålls tillsammans.

Studier av tillväxt hos ungdjur visar att grupper behandlade mot hornfluga kan växa upp till 14% mer än obehandlade grupper. Det finns även forskning som visat att den minskade tillväxten inte hämtas igen senare under uppfödningen. 

Läs mer om stickande svenska flugarter: Motiverat att förebygga flugangrepp 

Parasitprov – ett bra sätt att nå rätt strategi

Både konventionella och ekologiska besättningar kan minska problem orsakade av betesparasiter. Genom provtagning hittar du rätt strategi för avmaskning.

Tips vid provtagning

• Avmaska inte före provtagning, utan låt provet visa om behov finns.
• Ta individuella träckprov från tre nötkreatur i samma djurgrupp.
• Provet behöver vara alldeles färskt/kroppsvarmt.
• Vid flera djurgrupper
  – ta minst ett samlingsprov per grupp.  
• Är gruppen större än 30 djur
  – ta prov från fler djur, 10 procent av djuren är en tumregel. 

kollamasken® Nöt – provtagningspaket

Grundanalys för mag-/tarmparasiter och koccidier
Provtagningsmaterialet innehåller 3 provpåsar, remiss och frankerat svarskuvert. Du kan också beställa tilläggsanalyser för Ostertagia/Cooperia, lungmask eller leverflundra.